Sidans innehåll

Rekonstruktiv bröstkirurgi

Forskningsgrupp

Pågående forskning

Projektägare

Institutionen för kliniska vetenskaper

Samarbetspartners

Samarbetspartners se nedan

Finansiär

Cancerfonden | Bröstcancerförbundet | Percy Falks stiftelse för bröstcancer och prostatacancer | ALF

Område

Hälsa & medicin

Ämne

Plastikkirurgi Kirurgi Cancer och onkologi

Kort beskrivning

Plastikkirurgi kan behövas vid flera olika tillstånd, t.ex. efter bröstcancer och vid väldigt stora bröst. Bröstrekonstruktion syftar till att öka patienters livskvalitet. Med detta forskningsprojekt hoppas vi kunna skapa mer individanpassade bröstrekonstruktioner.
Målet är:
• Så bra information och beslutsunderlag för patienten som möjligt före operationen.
• Operationstekniker med så låg risk för komplikationer och ett så gott kosmetiskt slutresultat som möjligt.
• Kostnadseffektiv behandling – man kan tänka sig att det inte är säkert att den operation som är billigast att utföra är den som är billigast på lång sikt, då den kanske kräver fler korrektioner och nya operationer.
• Vetenskapligt baserade riktlinjer för bröstrekonstruktion.
• Ett bättre omhändertagande av patienten vid eventuella komplikationer

Bakgrund

Forskning inom gruppen rekonstruktiv bröstkirurgi bedrivs inom två huvudområden:

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer eller hög risk för bröstcancer
Bröstförminskning vid stora bröst (brösthypertrofi).
Bröstrekonstruktion efter viktminskningsoperationer (post-bariatriskt)

De tre områdena belyses nu med prospektiva randomiserade kontrollerade studier (RCTs) och kohortstudier samt nationella registerstudier angående metodutveckling, indikationer, komplikationer, livskvalitet, estetiska och funktionella resultat samt kostnadseffektivitet.

Bröstrekonstruktion - cancer

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer och vid förhöjd risk för bröstcancer

Bröstrekonstruktion har en självklar plats i modern bröstcancervård. Cirka 1/3 av alla kvinnor som mastektomeras (får bröstet borttaget) upplever långvariga psykosociala problem, som till exempel sänkt självkänsla, sömnsvårigheter, ångest, depression och sexuella problem.

Syftet med en bröstrekonstruktion är att öka kvinnornas livskvalitet och förbättra deras kroppsuppfattning. En bröstrekonstruktion är dock inget universalmedel för att uppnå detta och det finns flera studier som visar att en del kvinnor ångrar sitt val att genomgå en bröstrekonstruktion. Detta tyder på att vi kan förbättra vårt urval av patienter, omhändertagande och våra metoder.

Det finns olika tekniker för bröstrekonstruktion, men väldigt lite högkvalitativ evidens angående vilka metoder som ger bäst resultat och verkligen ökar patientens livskvalitet. De val som patienter och kirurger måste göra vad gäller bröstrekonstruktion är; om den ska utföras samtidigt som bröstet tas bort, så kallad "direkt rekonstruktion" eller senare i en separat operation så kallad "sen rekonstruktion", och vilken teknik som ska användas, till exempel om man ska återskapa bröstet med patientens egna vävnader eller med implantat.

De flesta utfallsstudier har allvarliga metodologiska brister och de flesta är retrospektiva. En förutsättning för att patienten ska kunna göra ett bra informerat val kring bröstrekonstruktion är att vården kan erbjuda en högkvalitativ och objektiv information kring komplikationsrisker, långtidskonsekvenser och förväntat estetiskt och funktionellt resultat.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi ägnat oss åt bröstrekonstruktion sedan 1970-talet och vi har haft en roll i utvecklingen av moderna tekniker, såsom deep inferior epigastric perforator-lambå (DIEP) och thoracodorsallambå (även kallad lateral intercostalperforantlambå -LICAP eller ”Göteborgslambå”).

Några pågående projekt:

Vilka kvalitetsindikatorer ska vi ha för bröstrekonstruktion?
Hur påverkar bröstimplantat mammografi? - Bröstimplantats inverkan på screeningprogrammet för bröstcancer
BestDIEP - Optimering av postoperativ återhämtning efter bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad
Förväntningar inför bröstrekonstruktion
Vetenskaplig testning av enkäter för bröstkirurgi
Direktrekonstruktion av stora och ptotiska bröst
Go Breast I
Mot individanpassad bröstrekonstruktion

Några avslutade projekt:

Bröstreduktion vid hypertrofi

Brösthypertrofi är ett vanligt tillstånd och det utförs cirka 1500 bröstreduktioner årligen i Sverige. Det är dock oklart hur stora brösten ska vara för att definieras som hypertrofiska.

Tidigare studier har konkluderat att ett medelstort bröst är cirka 300-400 ml stort, och enligt svenska nationella medicinska riktlinjer är en bröstreduktion indicerad vid en bröstvolym över 800 ml, det vill säga vid dubbelt så stora volym som ett medelstort bröst. Det finns dock liten evidens för vid vilken volym kvinnor kan få bröstrelaterade symptom, om det varierar med olika kroppskonstitutioner och vid vilken volym man kan ha nytta av en bröstreduktion.

Bröstreduktion är en operation som också är vanlig att utföra i kosmetiskt syfte inom privat finansierad plastikkirurgi. Kosmetiska ingrepp ransoneras normalt inom offentligt finansierad vård, men i nuläget är gränsdragningen väldigt otydlig vad gäller tillstånd som brösthypertrofi.

Historiskt har avdelningens forskning kring brösthypertrofi huvudsakligen handlat om teknikutveckling och antibiotikaanvändning i samband med operation, men under senare år gått över allt mer till livskvalitet och vilka patienter som har mest nytta av en bröstreduktion.

Några pågående projekt:

Inflammation bröstfett
Indikationer för bröstrekonstruktion i offentlig regi

Bröstrekonstruktion efter fetmakirurgi (kraftig viktnedgång)

För närvarande genomförs omkring 5 000 överviktsoperationer (bariatriska operationer) årligen i Sverige. Den efterföljande massiva viktnedgången leder till överskottshud och därmed funktionella och kosmetiska problem samt ett upplevt behov av plastikkirurgi för att återställa livskvalitet och kroppsuppfattning. När det gäller brösten har viktminskningen en betydande effekt på storlek och hudöverskott.

Ockell J, Biörserud C, Fagevik Olsén M, Elander A, Hansson E. "Normal" breast dimensions in obese women-reference values and the effect of weight loss. J Plast Reconstr Aesthet Surg. 2024 Jul;94:187-197. doi: 10.1016/j.bjps.2024.05.021. Epub 2024 May 13.

Enligt de nuvarande svenska riktlinjerna erbjuds bukplastik till utvalda patienter som uppfyller vissa kriterier, medan bröstkirurgi måste finansieras av patienterna själva. Flera länder med offentligt finansierade sjukvårdssystem har beskrivit tillgången till plastikkirurgi efter massiv viktnedgång som ett "postkodlotteri". I vilken utsträckning det finns ett upplevt behov av plastikkirurgi för brösten efter massiv viktnedgång är till stor del okänt.

Patienter som har gått ner i vikt och därefter genomgår bröstreduktionskirurgi kan ha andra behov jämfört med de som inte gjort viktminskning. De kan till exempel behöva särskilt anpassade kirurgiska tekniker, ha en förändrad näringsstatus och uppleva en annorlunda sårläkningsprocess. Trots att man ofta tror att patienter efter bariatrisk kirurgi löper en högre risk för komplikationer än de som inte genomgått en sådan operation, visade en översikt från 2021 att ingen av de studier som inkluderades var kontrollerade. Dessutom var de flesta av studierna retrospektiva fallserier med patientgrupper som varierade mellan 43 och 481 personer (Marouf A och Mortada H, Aesthetic Plast Surg 2021, 45:2810-2820).

Därför är det vetenskapliga underlaget lågt för huruvida komplikationsfrekvensen faktiskt är förhöjd hos postbariatriska patienter samt vilka specifika riskfaktorer som finns för komplikationer i denna patientgrupp.

I gruppen genomförs en nationell registerstudie som kombinerar data från olika register, bland annat SoReg och BRIMP, för att undersöka förekomst av bröstrekonstruktion efter massiv viktnedgång samt konsekvenser av viktnedgången för postoperativa komplikationer och typ av kirurgi som krävs.

Samarbetspartners

Interna

Externa

HTA-projekt som forskargruppen deltagit i

Läs mer om HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Pågående doktorandprojekt

Prospektiv, randomiserad studie av komplikationer, livskvalitet och hälsoekonomi vid senrekonstruktion av bröst - doktorand Fredrik Brorson
Autologous versus implant-based breast reconstruction in non-radiated (GoBreast II): Validation of outcome measures and one-year results of a partially randomised patient preference trial - doktorand Emma Hutchins
Direktrekonstruktion av bröst med dermal slynga och implantat - doktorand Christian Jepsen
Effect of expectations, body image, and complications on the outcome of breast reconstruction - doktorand Linn Weick
Brösthypertrofi: operationsindikationer, patientperspektiv och hälsoekonomiska aspekter - doktorand Emmelie Widmark Jensen