Tillväxt och skelettutveckling under barndomen
Kort beskrivning
Övergripande mål är att studera reglering av bentäthet och tillväxt hos olika pediatriska patientgrupper genom translationella studier, för att förhindra tillväxtrubbningar, osteoporos och frakturer. Skelettet byggs upp under barn- och ungdomsåren och påverkas av bl.a. hormoner, muskler, nutrition och mineralmetabolismen via njurarna. Eftersträvansvärt är individuella behandlingsstrategier hos växande patienter genom tidig identifiering av olika sjukdomar. En stark och frisk benvävnad hos en växande kommande generation är av största vikt för att kunna förhindra folksjukdomen osteoporos i framtiden. Med ny kunskap kan vi stärka behandlingsarsenalen samt individanpassa behandlingsmetoderna.
Skelettet byggs upp under barn- och ungdomsåren och påverkas av bl.a. hormoner, muskler, nutrition och mineralmetabolismen via njurarna. Diana Swolin-Eides forskningsprojekt inom benmetabolism belyser alla dessa områden och studierna bedrivs som större samarbetsprojekt mellan olika grupper vid Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU samt i nära samarbete med Klinisk Kemi, Linköping.
Benmassa och FTO-gen hos patienter med Anorexia Nervosa
Ett samarbetsprojekt på DSBUS mellan Barnmedicin/BUP/Dietistenheten samt Klinisk Kemi Linköping. AN-patienterna följs prospektivt under 3 år efter en 12 veckors intensiv viktuppgångsbehandling. Frågeformulär avseende tidigare frakturer, mediciner m.m. Blodprover (leptin, adiponektin, βCTX, OC, 25(OH)D, ALP, S- TRACP5b, FTO-gen) togs och bentäthetsmätningar med DXA, pQCT och häl-DXL gjordes vecka 1, vecka 12 samt nu efter 3 år. Olika alleleler av FTO-genen undersöks för att se om det kan prediktera vilka som går upp mest i vikt under behandlingen. Doktorandprojekt för Anna Svedlund.
Benmassa och kroppssammansättning hos patienter med diabetes typ-1
Unga kvinnor med typ 1 diabetes sedan minst 10 år och en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp har undersökts avseende bentäthet med DXA och med pQCT som ger mer information kring corticalt och trabeculärt ben. Alla patienter har inkluderats. Data har presenterats på internationella kongresser. Data visar att patienter med typ 1 diabetes har ett påverkat skelett redan tidigt i livet. Ny studie har startat med ungdomar i åldern 15.0-17.9 år med motsvarande upplägg och där även benmarkörer och dess isoformer samt micro-RNA kommer att studeras. Vi har inkluderat 24 individer och plan är att inkludera ca 75 individer.
Tillväxt, frakturer och bentäthet hos prematurfödda barn
Vi önskar undersöka om det finns en minskad bentäthet, sämre tillväxt och ökad frakturbenägenhet hos barn som har haft medicinskt och/eller kirurgiskt behandlad NEC. Ökad kunskap om växande barns benvävnad kan på sikt ge möjlighet att förhindra tillväxtrubbningar och identifiera riskindivider för benskörhet och därmed finns möjligheten till intervention på ett tidigt stadium. Uppföljning av bentäthet vid 4-5 års ålder hos prematurfödda barn med och utan NEC ger information om en eventuell osteopeni under neonatalperioden är kvarstående eller övergående. Register studie avseende förekomst av rakit och frakturer har publicerats under året. Doktorandprojekt för Amanda Magnusson.
Prematuritet och njurinsufficiens hos barn
Vi har undersökt prematurfödda barn som nu nått ungdomsåren med njurfunktionsmätning, urinprov, blodtryck mm för att kunna hitta individer som har en tyst oidentifierad njursvikt då nya internationella preliminära data tyder på att prematurfödda barn riskerar att gå oupptäckta i livet men risk för allvarliga kardiovaskulära events i framtiden.
Projektdeltagare
- Diana Swolin-Eide (Extern länk)
- Jovanna Dahlgren (Extern länk)
- Anders Elfvin (Extern länk)
- Gun Forsander (Extern länk)
- Sverker Hansson (Extern länk)
- Anton Holmgren (Extern länk)
- Lena Lehto (Extern länk)
- Auste Lyckå
- Amanda Magnusson (Extern länk)
- Daniel Novak
- Carin Skogastierna
- Anna Svedlund (Extern länk)
- Maria Trollemon
- Kerstin Albertsson Wikland (Extern länk)
Samarbetspartners
Docent Johannes Grillari, Wien
Docent Mattias Hackl, Wien
Professor Göran Andersson, Patologiska institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm
Professor Per Magnusson, Klinisk kemi, Universitetssjukhuset, Linköping