Utredning av aktivitetsförmåga vid psykisk sjukdom
Kort beskrivning
Psykiatrisk problematik står för en övervägande del av pågående sjukfall och fall med långa sjukskrivningstider. Brist på kunskap om aktivitetsbegränsningar, förmågan att arbeta, och effekten av tidiga insatser har bedömts vara viktiga orsaker. I forskningsprojektet prövas effekten av en tidig kartläggning och bedömning av aktivitetsförmåga, utförd av arbetsterapeuter, vid förlängning av sjukskrivning inom specialistpsykiatrin. Åtgärden förväntas leda till att patienten tidigare får adekvata insatser för arbetsåtergång och bättre rutiner för att arbeta med utredningar och behandlingsinsatser med fokus på sjukskrivningsproblematik.
Många personer med diagnoser inom det psykiatriska spektrumet blir sjukskrivna och här finns också flertalet personer med långa sjukskrivningsperioder. Utredningar har pekat på behovet av rehabiliterande insatser som ett första stöd för att starta en process med syfte till återgång i arbete. Kartläggning och bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga är betydelsefullt för att stötta den sjukskrivne individen, samt underlätta för läkare, handläggare och andra professioner som medverkar i sjukskrivningsprocessen. Forskning har efterfrågats både när det gäller hur man ska bedöma funktions- och arbetsförmåga vid olika tillstånd av psykisk ohälsa och när det gäller att hitta verkningsfulla insatser för att stödja personer åter i arbete.
Att bedöma aktivitetsbegränsning och arbetsförmåga vid psykiatriska sjukdomstillstånd är komplext där exempelvis behovet av att väga in flera samspelande faktorer både från arbetsliv och övriga vardagslivet är stort. Arbetsförmåga behöver ses i relation till arbetsuppgifter och de krav som ställs, men också till hur arbetsförmågan påverkas av vardagsaktiviteter och hur den förändras över tid. Det biomedicinska perspektivet är därför inte tillräckligt och olika professioners kunskap behöver tas med i bedömningen av arbetsförmåga.
Syftet med projektet är att undersöka om tidig och fördjupad arbetsterapeutisk utredning kan påverka behandlingsinsatser, sjukskrivningsmönster och andelen kompletteringar av medicinska underlag för personer med psykiatriska tillstånd och psykisk sjukdom. Specifika frågeställningar:
- Kan den arbetsterapeutiska utredningen bidra till förändrade sjukskrivningsmönster såsom större andel deltidssjukskrivningar, lägre antal sjukskrivningsfall och färre antal sjukskrivningsdagar?
- Kan den arbetsterapeutiska utredningen påverka behandlingsinsatser, såsom interna insatser för att stärka aktivitetsförmåga, förbereda för fortsatta arbetsrehabiliterande insatser externt, eller fler kontakter externt med Försäkringskassan och arbetsgivare?
- Kan den arbetsterapeutiska utredningen som underlag för beskrivning av aktivitetsbegränsningar i läkarintyget förbättra bedömningen av hinder för arbete och därmed leda till mindre andel kompletteringar tillbaka till sjukskrivande läkare?
- Hur uppfattas forskningsprojektets genomförande och implementering, av de personer i verksamheterna som deltagit i projektet?
Datainsamlingen och den arbetsterapeutiska utredningen genomföras inom verksamheter för psykiatrisk specialistsjukvård. De patienter som identifieras som aktuella för utredning vid första eller andra förlängning av sjukskrivning lottas till interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Interventionsgruppen träffar arbetsterapeut för utredning av aktivitetsförmåga. Utredningen består av en personlig intervju utförd av legitimerad arbetsterapeut. Underlaget för utredning av arbetsförmåga och aktivitetsförmåga görs med hjälp av instrumenten Dialog om arbetsförmåga1 (DOA) och Tillfredsställelse med aktiviteter i dagliga livet2 (SDO). Det insamlade resultatet sammanfattas till en bedömning av aktuella aktivitetsbegränsningar och bedömningen infogas i sjukintyget av sjukskrivande läkare. Kontrollgruppen får bedömning enbart av läkare enligt gängse rutiner.
För den enskilde antas ett fokus på möjligheter och hinder i aktivitetsutförandet i ett tidigare skede under behandlingsfasen bidra till att patienten får en större medvetenhet om möjligheter till stöd för återgång i arbete, en aktivare medverkan i sin egen sjukskrivningsprocess, och därmed en ökad personcentrering i processen. Baserat på tidigare utvecklingsprojekt3, 4 skulle en tydligare beskrivning i läkarintyget kunna medföra färre kompletteringar, vilket har betydelse för sjukskrivande läkare, men också för handläggningen på Försäkringskassan. Den förtydligade beskrivningen av aktivitetsförmågan skulle också kunna ge bättre underlag för fler professioner inom hälso- och sjukvården att planera behandling och rehabilitering. På sikt kan det leda till kortare sjukskrivningstider.
Resultaten planeras att publiceras i tre vetenskapliga artiklar. Dessutom sammanställs en vetenskaplig rapport, som kommer att lämnas till berörda myndigheter och samarbetspartners.
Projektansvarig: Christina Andersson, christina.andersson@neuro.gu.se
Referenser
- Norrby, E, Linddahl, I. Dialog om arbetsförmåga (DOA), version 4.2. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter;2017.
- Eklund M, Backstrom M, Eakman AM. Psychometric properties and factor structure of the 13-item satisfaction with daily occupations scale when used with people with mental health problems. Health Qual Life Outcomes. 2014;12(1):191.
- Andersson C, Rosstorp F, Hellquist E. Rätt bedömning - Rätt beslut. Sjukskrivningsprocessen i specialistpsykiatrin. Slutrapport. Göteborg: Psykiatri Affektiva II, Sahlgrenska universitetssjukhuset; 2013.
- Hellquist Lindström E, Andersson C, Olsson M. Rätt bedömning - Rätt beslut. Implementering i teamarbetet inom Psykiatri Affektiva 2014–1015. Göteborg: Psykiatri Affektiva II, Sahlgrenska universitetssjukhuset; 2016.