Ämnesguide för ämneslärarstudier i teknik

Teknik för alla

Inom grundskolan ingår ämnet teknik i årskurserna 1–9. Teknik undervisas även inom sameskolan och specialskolan. 

Behörighet

Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 riktar sig främst till dig som vill bli lärare i grundskolans årskurs 7-9, men du blir även behörig att undervisa i årskurs 4-6. På Skolverkets webbplats finns mer information om teknikämnet och vilka krav som finns för att få behörighet i olika skolformer.

Mål och innehåll för teknikundervisningen i årskurs 7-9

I läroplanen för grundskolan (Lgr22) formuleras både centralt innehåll och mål som ramar in hur du som lärare ska utforma din undervisning. Undervisningen i ämnet teknik på grundskolan ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,
• kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, och
• förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

Det centrala innehåll som ska behandlas i årskurs 7-9 är uppdelat i tre områden: 

• Teknik, människa, samhälle och miljö, som behandlar bland annat möjligheter och risker med användningen av teknik för individer, samhälle och hållbar utveckling.
• Tekniska lösningar, som omfattar bland annat kunskaper om informations- och kommunikationsteknik, elektronik och programmering, konstruktioner och materials mekaniska egenskaper samt tillverkningsprocesser.
• Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar, som innehåller bland annat kunskaper om de olika faserna i tekningsutvecklingsarbetet, användning av digitala verktyg samt dokumentation av tekniska lösningar.

Som tekniklärare i årskurs 7-9 behöver du därför breda kunskaper i olika typer av tekniska lösningar, i teknikutvecklingsprocessen samt i hur teknik påverkar individ och samhälle, bland annat vad gäller hållbarhetsaspekter. Du behöver också kunskaper i hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna.

Vilka gymnasieprogram behöver teknikärare?

Inom gymnasieskolan ingår teknik som ett obligatoriskt ämne på teknikprogrammet. Teknikämnet undervisas även inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. 

Behörigheter

En ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ger dig behörighet att undervisa även i grundskolans årskurs 7-9 och i kommunal vuxenutbildning. På Skolverkets webbplats finns mer information om teknikämnet och vilka krav som finns för att få behörighet i olika skolformer.

Mål och innehåll för teknikundervisningen på gymnasiet

I ämnesplanen för teknik (Gy25) formuleras både centralt innehåll och mål som ramar in hur du som lärare ska utforma din undervisning. Undervisningen i ämnet teknik på gymnasiet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• Kunskaper om teknikutvecklingsprocessen och dess olika delar.
• Förmåga att lösa tekniska problem samt analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.
• Förmåga att använda teknikvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället.
• Förmåga att dokumentera, visualisera och kommunicera teknik och tekniska lösningar.

Det centrala innehåll som ska behandlas på gymnasiet är uppdelat i fem områden:

• Tekniska processer och system, som behandlar bland annat teknikutvecklingsprocessens olika delar, materials egenskaper, IT-system och entreprenörskap.
• Problemlösning, som behandlar bland annat arbete i projektform, programmering och systematiskt kvalitetsarbete.
• Begrepp, teorier och modeller, som behandlar bland annat konstruktion, modellering och simulering.
• Teknik, människa och samhälle, som behandlar bland annat teknikens betydelse för samhället, möjligheter och risker med framtidens teknik samt hur normer, genusstrukturer och etiska värderingar påverkar teknik och dess användning.
• Teknisk kommunikation, som behandlar bland annat skiss- och ritteknik samt användningen av digitala medier för att kommunicera, dokumentera och presentera teknik och tekniska lösningar.

Som tekniklärare i gymnasieskolan behöver du därför goda kunskaper i teknikutvecklingsprocessen, olika typer av tekniska system, teknikens betydelse för individ och samhälle samt metoder för att lösa tekniska problem och för att modellera och kommunicera tekniska lösningar. Du behöver också kunskaper i hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna.

• Miljöteknik, som behandlar bland annat hållbar utveckling, betydelsen av jordens klimat och vad som kan förändra det, klimatförändringar över tid, växthusgaser, klimatscenarier, UV-strålning och ozonskikt, fossilenergi och förnybar energi, luft-/vatten-/havsföroreningar, utsläpp och nedfall av radioaktivt material och deras konsekvenser, joniserande strålning, biologiska effekter och miljöaspekter. Denna del läses tillsammans med ämneslärarstudenterna i fysik och naturkunskap.
• Teknikbegreppet och Teknikhistoria, som behandlar bland annat teknikutvecklingsprocessens olika delar och teknikutvecklingens betydelse för samhället.
• Tekniska lösningar, som behandlar bland annat teknisk problemanalys och problemlösning.
• Konstruktion I, som behandlar bland annat konstruktionsmetoder, system för teknisk standardisering och produktionstekniska förutsättningar.
• Ämnesdidaktik. Parallellt med ämnesstudierna får du arbeta med ämnesdidaktiska frågor, vilket inrymmer förmåga att på ett didaktiskt sätt koppla kunskapsområdet teknik till undervisning inom teknik i högstadiet och gymnasieskolan. I det ingår bland annat arbete med kursplaner, planering av undervisning, kunskapsbedömning och betygssättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper om och i teknik.

• Människa, Teknik och Samhälle, som behandlar bland annat hållbar utveckling, livscykelanalys, möjligheter och risker vid teknikanvändning i samhället, internet och andra globala tekniska system samt konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling.
• Tekniska system och teknikvetenskapliga begrepp, teorier och modeller, som behandlar bland annat hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, vardaglig teknik och tekniska lösningar samt sociokulturella aspekter på tekniska system.
• Ämnesdidaktik. Parallellt med ämnesstudierna får du arbeta med ämnesdidaktiska frågor, vilket inrymmer förmåga att på ett didaktiskt sätt koppla kunskapsområdet teknik till undervisning inom teknik i högstadiet och gymnasieskolan. I det ingår bland annat arbete med kursplaner, planering av undervisning, kunskapsbedömning och betygssättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper om och i teknik.

• Ellära och mekaniska, pneumatiska, hydrauliska och elektriska system, som behandlar tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik, olika typer av sensorer och programmering.
• Mekanik, Materialvetenskap och Hållfasthetslära, som behandlar bland annat materials tekniska egenskaper och betydelsen av dem för hållfasta och stabila konstruktioner.
• Produktutveckling och Konstruktion II, som behandlar bland annat bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i industriella processer, produktionstekniska förutsättningar samt fördjupade konstruktionsmetoder med hjälp av kvalitetsteknik.
• Ämnesdidaktik. Parallellt med ämnesstudierna får du arbeta med ämnesdidaktiska frågor kopplade till kursens innehåll och skolämnet teknik.

• Elektronik och mätteknik, som behandlar elektriska system, mätinstrument och enkla elektronikkomponenter.
• Modern teknik, som behandlar framtidens tekniska lösningar såsom autonom styrning, artificiell intelligens och maskininlärning.
• Ritteknik, 3D-CAD och 3D-skrivare, som behandlar bland annat hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbetet, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
• Digital didaktik, som behandlar egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering.
• Ämnesdidaktik. Parallellt med ämnesstudierna får du arbeta med ämnesdidaktiska frågor kopplade till kursens innehåll och skolämnet teknik. I delkursen ingår en introduktion till learning study.

• Leda och undervisa i teknik, som ger en inblick i hur olika vetenskapliga grenar samarbetar för att finna moderna tekniska lösningar.
• Ämnesdidaktik. Denna delkurs läses tillsammans med ämneslärarstudenter i biologi, fysik och kemi. Den fördjupar och breddar två områden från tidigare kurser. I det ena området arbetar du med de mål för skolans teknik och naturvetenskap i vilka begreppen scientific literacy, argumentation och kunskapsemfaser är centrala. I det andra området tillämpar du en evidensbaserad modell för professionell utveckling, learning study, genom att planera, genomföra och utvärdera lektionsmoment med elever på en fältskola. I delkursen ingår också läromedelsanalys.

• Kommunikations-, dator- och nätverksteknik, som behandlar kommunikations-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.
• Kvalitetsarbete, som behandlar exempelvis kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.
• Entreprenörskap, som behandlar entreprenörskap och entreprenörskapets villkor och förutsättningar med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
• Ämnesdidaktik. Parallellt med ämnesstudierna får du arbeta med ämnesdidaktiska frågor kopplade till kursens innehåll och skolämnet teknik.

Under de två sista åren på utbildningen skriver du två stycken examensarbeten (”självständiga arbeten”) om 15 hp vardera med anknytning till teknikämnet. Examensarbetena ska behandla ”ett problemområde av relevans för yrkesutövning och ämnet”, som du väljer i samråd med en handledare. 

Det första arbetet skrivs vanligtvis i par och består av en forskningsöversikt över ett område som är intressant både utifrån teknikämnet och didaktiskt. I det andra arbetet, som du genomför själv, leder du en empirisk studie relaterad till undervisning och lärande i teknik.

För mer information om examensarbeten läs på Studentportalen.

Du genomför din verksamhetsförlagda utbildning (VFU) huvudsakligen inom teknik. VFU är uppdelad i fyra perioder (VFU-kurser, totalt 30 hp) som är utspridda över hela utbildningen, från första terminen till sista terminen, och som har en progression mot allt större inslag av egen undervisning och självständig verksamhet som lärare. 

En VFU-period består av praktik på en skola och av seminarier på universitetet. En verksam lärare kommer att vara din VFU-handledare på skolan och du kommer också att få besök av en universitetslärare från institutionen för fysik.

Upplägg och kursmål för VFU-kurserna regleras av så kallade ramkursplaner och är därför likartade oavsett ämne, men den egna undervisningen ska genomföras huvudsakligen i förstaämnet och i viss mån i andraämnet.

I VFU-kurserna ingår olika typer av examinerande kursuppgifter, både muntliga och skriftliga. En del av dessa redovisas och diskuteras under praxisseminarier tillsammans med övriga studenter. En viktig del av kursernas examinationsunderlag utgörs av examinerande lektionsbesök, där en universitetslärare från institutionen för fysik besöker en av dina lektioner och efteråt samtalar kring lektionens planering och genomförande tillsammans med dig och din VFU-handledare.

För mer information om VFU inom lärarutbildningen läs på GU:s webb.