A-TAC screeningformulär
A-TAC-formuläret (Autism-Tics, ADHD och andra komorbiditeter) är en telefonintervju ursprungligen utvecklad av Gillbergsgruppen
These screening questionnaires are protected by copyright, owned by Christopher Gillberg. They are currently unavailable and will return shortly. The continued use of these questionnaires is prohibited and unauthorised.
If you currently possess a copy of any of the questionnaires, please cease publication and/or distribution of them immediately. If you wish to continue with publication and/or distribution, please contact anna.spyrou@gnc.gu.se to discuss a financial agreement to do so.
To notify us of a suspected Copyright infringement please contact: Anna Spyrou, Communications Manager anna.spyrou@gnc.gu.se
You are reminded that previous access and use was authorised on the condition that you registered with the GNC and therefore, historic unregistered users are also required to cease using the questionnaires and encouraged to register when they become available in the near future.
Om A-TAC
A-TAC-formuläret (Autism-Tics, ADHD och andra komorbiditeter) är en telefonintervju ursprungligen utvecklad av Gillbergsgruppen vid Göteborgs Universitet för användning inom CATSS (Barn- och ungdomstvillingstudie i Sverige). Den kan användas av icke-barnpsykiatriker. Den ger bra indikatorer för flera diagnostiska kategorier inom ESSENCE (inklusive autism, ADHD, DCD och inlärningssvårigheter) men kan inte användas som fristående diagnosverktyg. Det har gjorts många studier som rapporterat resultat från CATSS där man använt A-TAC, och även ett antal kliniska valideringsstudier, bland dessa originalpublikationen i British Journal of Psychaitry (Hansson et al, 2006). I dessa publikationer finner man även avgränsningar för diverse indikatorer för diagnostiska kategorier.
Hur beräknas A-TAC?
A-TAC är uppbyggt av ett antal moduler som antingen var för sig eller i kombination indikerar en eventuell screening-diagnos. A-TAC har ändrat utseende under åren men grindfrågorna är det som valideringarna är baserade på. Grindfrågorna är de frågor som är ovanför det svarta strecket i varje modul. T.ex. i modul A så är det fråga 1 och i modul C så är det fråga 7–15. Frågorna under grinden (de som alltid börjar med en bokstav) är av kliniskt intresse men tillför inget i den statistiska prediktionen av en diagnos. Modulerna C och D konstituerar ADHD och modulerna H, I och J autism. Ifall en individ har svarat ”Nej” så poängsätts det som 0, ”Ja, i viss mån” poängsätts som 0,5 och ”Ja” poängsätts som 1.
Hur är A-TAC validerat?
Valideringarna är baserade på A-TAC-intervjuer där lekmän (i ett fall psykologstudenter) har ställt frågorna ordagrant till föräldrar över telefon och där överensstämmelsen sedan räknats ut genom kliniska studier eller registeruppföljningar. Det är viktigt att vara medveten om att valideringarna främst har baserats på A-TAC-intervjuer som gjorts med föräldrarna när deras barn var nio eller tolv år gamla och alltid över telefon. A-TAC har inte bara validerats i Sverige; en spansk forskargrupp har också gjort en extern validering av autismmodulen. Länkar till valideringsstudierna hittar du nedan.
Finns det gränsvärden?
Det är olika gränsvärden för olika tillstånd. Nedan finns det en tabell där autism, ADHD, inlärningssvårigheter och motorisk koordinationsstörning har ett högt och ett lågt gränsvärde beroende på vilken nivå av sensitivitet och specificitet som eftersöks. Notera att dessa är baserade på grindfrågorna (se ovan) och där varje fråga poängsätts med 0 för ”Nej”, 0,5 för Ja, i viss mån och 1 för ”Ja”. Gränsvärdena är enbart indikationer men kan ge en översikt om individens problemkonstellationer.
| Tillstånd | Gränsvärde |
|---|---|
| Autism |
4,5 (låg) 8,5 (högt) |
| ADHD | 6 (låg) 12,5 (högt) |
| Inlärningssvårigheter | 1 (låg) 3 (högt) |
| Motorisk koordinationsstörning | 0,5 (låg) 1 (högt) |
| Ticstörning | 1,5 |
| Trotssyndrom | 3 |
| Uppförandestörning | 2 |
| Tvångssyndrom | 1 |
| Ätstörning | 1 |