Observation av barn i förskolemiljö

Observation är ett av verktygen i utredningsprocessen

Vid utredning av ESSENCE* (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) (2) är det viktigt att samla information kring olika funktioner utifrån ett så brett perspektiv som möjligt. När det gäller yngre barn är observationer ett viktigt instrument. Då barnet inte själv kan beskriva sina styrkor och svårigheter, behövs att på annat sätt få information om hur barnet kan hantera olika situationer i sin vardag. Majoriteten av barn under 6 år i Sverige tillbringar stor del av sin vakna tid i förskolan för att senare övergå till förskoleklass och därefter årskurs ett. Förskolegruppernas storlek varierar, men det är vanligt med grupper bestående av ca 20–25 barn (eller fler). I förskolan arbetar framför allt förskollärare, men även pedagoger med annan utbildning.

Varför är det viktigt att observera just i förskolan?

Att observera barnets förmågor i förskolemiljö ger en viktig och omfattande information om eventuella symtom, eftersom barn med ESSENCE-problem, t.ex. autism, ofta har omfattande begränsningar inom de områden som utmanar barnet i förskolan. Förskollärare och andra pedagoger som arbetar med barnet innehar en mycket värdefull kunskap om barnet i den aktuella miljön vilket ger ett viktigt komplement till den information som föräldrarna bidrar med. Detta gör att den specifika observationen också behöver kompletteras med ett samtal med pedagogerna, där barnets förmåga att hantera olika vardagssituationer ytterligare kartläggs.

I förskolan förväntas barnet att utveckla olika förmågor

Den svenska förskolans läroplan (1) lägger stor vikt kring barns lärande genom kommunikation, samspel och lek. Barnen förväntas bl a att:

• samspela och kommunicera med både jämnåriga och vuxna
• utvecklas i lek
• utvecklas i vardagsfärdigheter
• anpassa sig till olika rutiner
• hantera förändringar
• lägga en grund för fortsatt inlärning utifrån ett livsperspektiv

Jämför då detta med grundsvårigheter hos barn inom autismspektrum enligt diagnosmanualen DSM-5:

• Begränsningar i social kommunikation och socialt samspel
• Begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter

Detta gör att olika situationer i förskolan liksom senare i skolan, oftast blir till stora utmaningar för barn med autism och liknande funktionsnedsättningar. Svårigheter blir inte sällan tydligare där än i hemmet, även om det omvända också förekommer.

Är det enbart för att ställa diagnos som observationer bör göras?

Inom förskolan är observationer ett vanligt instrument för att kartlägga barnets behov. Det syftar till att kunna ge varje barn så bra förutsättningar som möjligt för en positiv utveckling eftersom fokus i förskolan ligger på att ge barnet en god grund utifrån de mål som finns i förskolans läroplan. Oavsett om barnet uppfyller en diagnos eller inte är det därför viktigt att kartlägga barnets förutsättningar där målet är att anpassa den pedagogiska miljön och insatser för att en optimal utveckling ska kunna ske. Detta innebär att även om barnet i samband med en ESSENCE–utredning inte uppfyller en diagnos, är det lika värdefullt att ha kartlagt de områden och situationer som barnet behöver extra stöd i.

Fokus på både individen och de förutsättningar den omgivande miljön ger

Det är viktigt att observera både med fokus på individen och på den omgivande miljön. Individens förutsättningar påverkas av vilka förutsättningar som ges och detta måste också beaktas i samband med en utredning. Därför är det att rekommendera att observatören har en god kunskap i förskolans arbete och vilka utmaningar som kan finnas i den pedagogiska miljön. Utifrån relationen mellan individens förutsättningar och omgivningsfaktorer kan man sedan värdera grader av eventuella svårigheter i den specifika miljön.

Är det inte för tidigt att utreda barn redan i förskoleåren?

Det finns idag omfattande forskning som visar att svårigheter inom ESSENCE-området går att upptäcka i tidiga år och det är också viktigt för att komma igång med tidiga insatser. ESSENCE (2) betonar vikten av att identifiera enskilda utvecklingsområden och ta tidiga tecken på problem på allvar. När vi kan identifiera barns eventuella svårigheter i tidiga år, ger det positiva möjligheter för barnets utveckling och även för pedagogisk planering i förskolan.

Vilka områden ska man fokusera på?

Här följer exempel på olika delområden att ha i fokus, men det är förstås viktigt att gå in mer i detalj och anpassa utifrån såväl individ som den aktuella miljön:

Fokus på individen:

• Hur samspelar barnet?
• Visar barnet ömsesidighet?
• Hur kommunicerar barnet?
• Hur är språkets kvalitét (på ett allmänt plan)?
• Hur leker barnet?
• Hur ser barnets beteenden och intressen ut?
• Hur reagerar barnet på olika sinnesintryck?
• Hur inordnar sig barnet allmänt i de dagliga rutinerna?
• Hur ser barnets aktivitetsnivå och impulsivitet ut?
• Hur ter sig barnets förmåga att koncentrera sig/fokusera?Hur ter sig barnets motoriska förmåga?
• Hur hanterar barnet matsituationen, påklädning, toalettbestyr etc?
• Vilket intryck får du gällande barnets allmänna utvecklingsnivå i jämförelse med jämnåriga?

Fokus på miljön:

• Hur ser gruppsammansättningen ut?
• Vilket stöd får barnet i kommunikation, samspel och lek?
• Tillämpas ett tydliggörande förhållningssätt?
• Hur ser den omgivande miljön ut med tanke på sinnesintryck?
• Vilka eventuella anpassningar är gjorda för barnet?
• Har personalen fått handledning?
• Övrigt

Observationen i samband med utredning är en del i teamarbetet och kräver god kunskap om ESSENCE

Enligt de vetenskapliga rekommendationerna vad gäller diagnostisering inom området är det av stor vikt att se individen ur olika perspektiv, vilket pekar på betydelsen av multidisciplinära utredningsteam. Flera studier framhåller även hur viktigt det är med god klinisk erfarenhet, dvs att man både har en teoretisk grund samt en praktisk erfarenhet av att ha mött flera barn med svårigheter inom t.ex. autismspektrum och andra områden som faller under ESSENCE-paraplyet (2, 3).

Med anledning av det räcker det alltså inte med en allmän kunskap om barns utveckling utan även kunskap och erfarenhet kring de svårigheter som är föremål för utredning. Observationerna (liksom övriga instrument i samband med utredning) kan inte heller betraktas som en separat del utan måste ses i relation till övrig information som framkommer inom utredningen. Dessutom måste observatören se ur ett ”vidvinkelperspektiv” då det utifrån ESSENCE oftast finns svårigheter inom fler än ett område eller diagnos (2).

Vilar då detta på vetenskaplig grund?

Två studier som genomförts vid Gillbergcentrum visade att observation i förskolan har stor betydelse i samband med utredning. Den första studien visade att en strukturerad observation i förskolan (med övriga barn och vuxna närvarande och med förskolans eget material) gav i princip samma resultat som ADOS-bedömning (Autism Diagnostic Observation Schedule) på kliniken (4). ADOS är ett internationellt frekvent använt redskap inom utredningar av misstänkt autism och som på klinik genomförs med barnet och 1–2 vuxna i rummet.

När man i den andra studien förutom själva observationen lade till den information om barnet som inhämtades från personalen i förskolan, framkom att den kliniska bilden från förskolan gav mycket viktig information som bidrog till hög samstämmighet med den slutliga diagnosen (5), högre än vad ADOS på kliniken gav. Båda dessa studier är relativt små, men ger ändå en hänvisning om att observation och kunskap från vardagsmiljö ger mycket värdefull information och bör inkluderas vid utredning av svårigheter inom ESSENCE-området.

Ladda ner protokollet

Ett observationsinstrument finns utarbetat utifrån ovan beskrivna studier (4,5) tillsammans med praktisk/klinisk erfarenhet och finns att tillgå på svenska och svenska. Målgruppen för användande är erfarna utredare inom ESSENCE-området. Det är alltså viktigt att du som använder observationsinstrumentet har god kunskap om ESSENCE samt om förskolans verksamhet (företrädesvis specialpedagoger i neuropsykiatriska utredningsteam).

Vid bedömning och analys av observationen, behöver man förutom de förutsättningar som ges i lärmiljön också utgå från förväntad utveckling i relation till barnets ålder.

• Det är inte tillåtet att digitalisera detta frågeformulär.
• Om du laddar ner detta frågeformulär för användning (klinisk eller forskning), vänligen informera anna.spyrou@gnc.gu.se.

Referenser

1. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Norstedts Juridik AB.

2. Gillberg, C. (2010). The ESSENCE in child psychiatry: early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations. Research in developmental disabilities, 31(6), 1543-1551.

3. Charman, T., & Baird, G. (2002). Practitioner review: Diagnosis of autism spectrum disorder in 2‐and 3‐year‐old children. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 43(3), 289-305.

4. Westman Andersson G., Miniscalco C., Johansson U., & Gillberg, C. (2013). Autism in toddlers: Can observation in preschool yield the same information as autism assessment in a specialised clinic? The Scientific World Journal, vol. 2013: Article ID 384745.

5. Westman Andersson G., Miniscalco C., & Gillberg, C. (2013). Autism in preschoolers: Does individual clinician’s first visit diagnosis agree with final comprehensive diagnosis? The Scientific World Journal, vol. 2013: Article ID 716267.