Om den svenska lönestatistiken
Den svenska officiella lönestatistiken inleddes med årliga rapporter i jordbruksstatistiken om årslöner för manliga och kvinnliga tjänstefolk, statare och daglönare från 1865. Denna publikationsserie slutade med år 1911 och rapporteringen skedde därefter i en separat skrift, Arbetaretillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges jordbruk, som rapporterar jordbrukslöner 1911–1928. Skriftserien innehåller också löner för t ex trädgårdsarbetare och skogsarbetare.
Industriarbetarlönerna började först rapporteras i Sociala Meddelanden 1913–1928. Därefter har det funnits en gemensam skriftserie för lönerna för olika anställningskategorier i privat sektor (jordbruksarbetare, industriarbetare, industritjänstemän). Från 1929–1952 ingår lönestatistiken i Lönestatistisk årsbok, därefter skedde redovisningen i Löner 1953–1985 och Löner och sysselsättning inom privat sektor 1986–1990.
Insamlingsmetoderna för lönerna skiljer sig mellan sektorer. När det gäller jordbruket samlade Hushållningssällskapen in summariska löneuppgifter för länen 1865–1911, utifrån vilka SCB beräknade ett riksgenomsnitt. På liknande sätt rapporterades under perioden 1911–1936 typiska jordbrukslöner på kommun- eller häradsnivå, vilka aggregerades till läns- och riksnivå av Socialstyrelsen. Redan från starten 1913 baserades lönestatistiken för verksamheter utanför jordbruket på frågeformulär som Socialstyrelsen skickade till ett stort antal arbetsgivare; uppgifterna från det första världskriget är dock summariska. För jordbruket började man tillämpa samma metod 1937. Därefter har lönestatistiken varit jämförbar i det avseendet mellan olika ekonomiska sektorer.
Liksom övrig officiell statistik, speglar lönestatistiken samhällets ekonomiska strukturer och administrativa gränser. Ofta har statistiska kategorier baserats på tidigare förhållanden och inrotade värderingar om vilka samhällssektorer som det varit viktigt att dokumentera. Allt eftersom samhällets ekonomiska, demografiska och socioekonomiska struktur har förändrats, har det med en viss eftersläpning skett en omorganisering av lönestatistiken, varvid ibland gamla tabellformat övergivits, nya uppstått och andra modifierats.
Lönestatistikens utformning har också påverkats av att det tidigt fanns en ovilja från arbetsgivarhåll att lämna ut löneuppgifter som kunde knytas till bestämda företag, vilket motiverades med att något sådant skulle hämma företagens konkurrenskraft. Principen slogs fast av Svenska Arbetsgivareföreningen redan 1915 och lönestatistiken har därefter haft en mer aggregerad karaktär. Vidare fanns hos såväl arbetsmarknadens parter som Socialstyrelsen ett större intresse för att organisera lönestatistiken efter näringsgrenar och branscher, snarare än efter geografisk region. Förmodligen vägleddes arbetsgivarna och fackföreningsrörelsen av en önskan att överblicka löneförhållandena inom samma konkurrens- och avtalsområde, medan Socialstyrelsen var mer intresserad av levnadsstandarden för olika yrkes- och socioekonomiska grupper.