Göteborgs universitet
Bild
Offentlig rätt
Foto: Canva.com

Offentlig rätt

Ämnesområdet offentlig rätt behandlar den offentliga maktens organisering och verksamheten som bedrivs av eller i relation till myndigheter och andra offentliga organ. Ett centralt fokus är relationen mellan det allmänna och den enskilde, vilken är kopplat till många centrala rättsliga principer som legalitet, objektivitet och likabehandling.

Medan den offentliga rätten i vid mening innefattar sådana områden som skatterätt, processrätt och folkrätt, så är den offentliga rätten i snävare mening begränsad till huvudsakligen områdena konstitutionell rätt/statsrätt, allmän förvaltningsrätt, speciell förvaltningsrätt och kommunalrätt.
Samtidigt är dessa mer begränsade områden i sig mycket omfattande i både bredd och djup. Exempelvis rör den konstitutionella rätten inte bara de svenska grundlagarna utan också den svenska statens relation till EU och dess konstitutionella rätt. Den speciella förvaltningsrätten i sin tur omfattar en mängd underområden som i sig utgör egna rättsområden med speciella särdrag och logiker. Exempel på detta och områden där miljön i Göteborg har särskilt stark kompetens är:
Socialrätten som behandlar skilda men samtidigt sammanhängande frågor såsom sociala förmåner, socialtjänstens arbete, tvångsvårdslagstiftning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar.
Miljörätten som rör skyddet av den yttre miljön och människors hälsa, samt nyttjande och förvaltning av naturresurser, inklusive ekosystemtjänster.
Undervisningsrätten eller skoljuridiken, som rör såväl enskilda elevers rättigheter och skyldigheter som interaktionen mellan den offentligt reglerade skolan och privata utförare.
I alla ovanstående exempel finns väsentliga inslag av internationell rätt genom folkrättsliga regleringar och EU-rättsliga aspekter genom den väsentliga mängd normer som härrör från EU-samarbetet.
De internationellrättsliga inslagen i ämnet offentlig rätt är ett av många uttryck för en övergripande utveckling mot att allt färre rättsvetare idag arbetar strikt inom ett avgränsat rättsområde. Oftare är istället den enskilde forskarens kompetens, konkreta projekts teman och de rättsliga frågeställningarna mångdisciplinära. Exempel på arbete som sträcker sig över och mellan rättsvetenskapens subdiscipliner är miljörättens internationellrättsliga och privaträttsliga reglering, kommunalrättens relation till privaträttsliga regler genom att kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform eller av privata utförare på kommunens uppdrag, samt övergripande genom det offentligrättsliga ämnets relation till grundläggande teoretiska frågor som behandlas inom ämnet allmän rättslära.
I Göteborg tar offentligrättsgruppens forskning och undervisning utgångspunkt i samhällsproblem. Fokus ligger på social och miljömässig hållbarhet. Centralt är det offentligas förutsättningar att i samspel med enskilda förverkliga gemensamma och allmänna målsättningar. Prioriteringar och val mellan olika värden och intressen innebär med nödvändighet konflikter som i sin tur behöver hanteras på ett demokratiskt och rättssäkert sätt. Sådana politiska och konstitutionella strider äger rum i offentliga forum vars förutsättningar regleras av den offentliga rätten. Konstitutionellt utgör kommunerna ett sådant centralt forum för att finna lösningar på globala och lokala problem, där den enskildes möjlighet att delta och sätta sig in offentliga politiska och organisatoriska processer är avgörande.
Att den offentligrättsliga forskningen inriktats på olika samhällsutmaningar har medfört att offentligrättsgruppen i Göteborg har kommit att samarbeta med forskare inom samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, tekniska och medicinska samt humaniora discipliner. Därigenom kan den rättsvetenskapliga forskaren bidra med rättsliga perspektiv, teorier och metoder för att hantera gemensamma problemställningar. Tvärvetenskapliga samarbeten medverkar också till att bredda rättsvetarens verktygslåda både vad gäller metod och teori. Inom många forskningsprojekt bedrivs vidare en nära samverkan med olika samhällsaktörer, något som också ger rättsvetaren möjlighet att både bidra med rättslig kompetens och bredda sina egna perspektiv.