Att hyvla svängt - konkavt, konvext och i båge
Hur går det till att hyvla svängt? Med utgångspunkt i traditionellt tillverkade fönsterfoder och skåpdörrar har den frågan undersökts i två gästhantverkarprojekt. Resultatet blev ny kunskap kring hyvling av profiler i konkava och konvexa former samt i båge.
Gästhantverkarprojekt I: Svängda profiler.
Olof Appelgren har tidigare arbetat som snickare på Skansen. Utgångspunkten för hans gästhantverkarprojekt ”Svängda profiler på Tottieska gården” 2015 var att kopiera snickerierna från 1770-talet i Tottieska gården på Skansen. Arbetet ingick i ett större utvecklingsprojekt, där bland annat snickerierna till tre rum skulle kopieras och nytillverkas med handverktyg. Detta första gästhantverkarprojekt dokumenterades i filmen ”Handhyvlade svängda profiler – ett gästhantverkarprojekt.”
De svängda delarna hörde till fönstersnickerierna och bestod av ett svängt fönsterfoder samt ett konkavt ramverk inne i fönstersmygen. Svårigheten med att hyvla svängt är att man ohjälpligt vid en viss punkt hamnar i motträ, med urslag och ojämnheter som följd. På originalen syntes ingenting av den typen av problem, de som gjort originalsnickerierna borde alltså ha haft en metod som eliminerade riskerna för urslag, även vid hyvling i motträ. Detta var utgångspunkten som Olof utgick från i sina laborationer.
Utöver filmen redovisades arbetet vid ett seminarium 2016, ”Specialsnickerier med handverktyg.”
Gästhantverkarprojekt II: Konvexa profiler
I arbetet med de svängda profilerna på Tottieska gården uppstod nästa frågeställning; hur gör man för att hyvla konvext? Under 1700-talets andra hälft finns flera exempel på dörrblad som är välvda, ibland med profileringen i ramverken i konvex , ibland i konkav, form.
Frågeställningen ledde 2017 vidare till ett nytt gästhantverkarprojekt. Utgångspunkten blev nu ett antal skåpdörrar från andra halvan av 1700-talet med profileringen på den konvexa sidan. Skåpdörrarna tillhörde en inredning på Ragvaldsgatan i Stockholm. Fastigheten revs på 1930-talet och samlades in av Stockholms stadsmuseum.
Arbetet i detta andra gästhantverkarprojekt redovisades under Byggnadsvårdens konvent 2017 (med en uppskattad repris 2019) samt som ett kurskoncept för Hantverkslaboratoriets kursverksamhet för yrkesverksamma hantverkare. Processen går också att följa i en blogg skriven av Olof Appelgren.
De båda gästhantverkarprojekten kommer också att sammanställas och publiceras i tryckt form.