Produktion av vårlöksblommor på Prins Eugens Waldemarsudde

Prins Eugens Waldemarsudde är idag ensamt om att oavbrutet förvalta traditionen att i eget trädgårdsmästeri och park året runt ta fram allt dekorativt växtmaterial till huset, idag museum. En väsentlig del av växtmaterialet består av lökväxter, inte minst eftersom dessa kan drivas till tidig blomning. Arbetet med lökväxter på Waldemarsudde sker, beroende på årstid, i kyl/växthus, bänkgård eller  park. Blommor från lökarlevereras till slottet från december till maj.

Att driva lökar i kyl förekommer hos ett fåtal storodlare i växthus, men då i ett annat syfte och med en merindustriell inriktning. Inga andra anläggningar arbetar idag på samma sätt och i samma omfattning med bänkgård som Waldemarsudde. Detta sätt att ta fram växtmaterial är med andra ord unikt i dagens Sverige.

Levande hantverk

Att driva upp snittblommor på detta sätt kräver omfattande kompetens och erfarenhet, och traditionsbärarna tillhör en generation som snart kommer att gå i pension. Risken är att trädgårdsmästare som utbildats senare inte har de förkunskaper som behövs för att kunna förvalta och bevara hantverket i sin helhet. Processen, som är komplex och krävande hotas också av krav på effektivisering. En del av arbetet på Waldemarsudde har redan moderniserats, men fortfarande finns det kunskap om och minnen av hur man gjorde tidigare. Det är ett levande hantverk som måste dokumenteras snarast.

Gästhantverkarprojektets syfte är att dokumentera det det ännu levande hantverket att ta fram floristmaterial av lökar på Waldemarsudde. I centrum för undersökningen står Marina Rydberg, chefsträdgårdsmästare på Waldemarsudde, och andra som arbetar under hennes ledning. Projektet genomförs av Katarina Ottosson, trädgårdsmästare och kulturvetare.

Dokumenterar alla moment

I ett första steg dokumenteras arbetet som det ser ut i dag, med uppmärksamhet på vilka ändringar som kan ha skett och som man är medveten om. Därefter sätts arbetet in i ett bredare sammanhang med hjälp av andra källor. Vilka andra traditionsbärare finns? Hur såg deras arbete med lökväxter ut? Finns det likheter och skillnader mot dagens arbete på Waldemarsudde? Katarina Ottosson kommer att använda sig av flera dokumentationsmetoder: bild, film och text. Som helhet ska projektet beskriva arbetets alla moment och ge svar på de frågor som aktualiseras för den som vill lära sig hantverket. Vad görs när? Hur görs det och varför? Projektet kommer att pågå under 2021 och resultera i en rapport.

 Arbetet med växtmaterialets produktion har tidigare beskrivits av Marina Rydberg i boken Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde (2014). Boken riktar sig till allmänheten och innehåller många beskrivningar, men har inte som syfte att dokumentera hela odlingsprocessen i detalj.