Utmarksbruk och skog
I äldre tiders jordbruk skilde man inte på odlingslandskap och skogslandskap, som man gör idag. Vad vi idag kallar skogslandskap brukades förr som en integrerad del av gårdens drift. Främst bedrev man betesdrift, men utmarken nyttjades även för virkesuttag av olika slag, lövtäkt, utängar, kolning och mycket annat.
Dokumentation i nätverket Svenska kulturlandskap
Läs mer utmarksbruk och skog
- Skogsbetesmarker. Jordbruksverkets häfte från 2013. (Extern länk)
- Utmarksbete. Centrum för biologisk mångfald, SLU. 2014. (Extern länk)
- Lövtäkt i nordliga skogslandskap. Centrum för biologisk mångfald, SLU. 2015. (Extern länk)
- Skogens biologiska kulturarv. Riksantikvarieämbetet. 2003. (Extern länk)
- Utmarksskogen förr i tiden. Sven G. Nilsson. 2006. (sid. 393-410) (Extern länk)
- Mångfaldens utmark. Kelvin Ekeland. 2014. (Extern länk)
- Utmarksbruk. Rapport från en temadag. 2017. (Extern länk)
Situationen idag
De delar av all utmark i hela landet, som vi idag benämner skogslandskap, har genomgått en radikal förändring. Forna tiders mångbruk har ersatts av ett brukande med bara ett mål: produktion av virke och fibrer. Därtill har trakthyggesbruk kommit att bli den allenarådande metoden för att uppnå det målet. Det här har sedan mitten av förra seklet genomförts med en så stor effektivitet att vi idag bara har enstaka rester kvar, av den gamla mångfaldens utmarker.
Exempel på konkreta frågeställningar
Mångbruk som brukningsform
Uttag av gagnvirke: plockhuggning och blädning
Bete i utmark och skog
Uttag av annat nyttovirke: material till gärdesgårdar och annat
Uttag av stubbar och tjärved till tjärbränning
Uttag av ved och material till kol
Stängsling av utängar och åkrar, eller vallning av djur
Svedjebruk
Lövtäkt i utmarker
Biologiskt kulturarv i utmarker
Historisk bakgrund
Med utmarksbruk avses ett mångbruk. All mark som inte stängslades in som inäga har benämnts utmark. Hela detta omland har nyttjats på många sätt, och det har växlat i tid och rum, över historiens gång. Själva kombinationen av betesdrift, gagnvirkesuttag, lövtäkt, svedjor, utängar, tjärdalar, kolbottnar och annat är det som har format utmarkerna.
Det betyder också en stor variation i hur skogklädda markerna har varit. Vissa landsändar och landskapsavsnitt har under vissa tider klätts av djupa skogar. Periodvis kan vissa delar ha nyttjats så hårt att de blivit helt avskogade och öppna. Ett känt exempel är Hallands ljunghedar. På de flesta håll har marker befunnit sig i olika tillstånd däremellan, i olika tider. Många gånger har tätare skogspartier omväxlat med öppnare stråk, i myrar och på hedar.
Fördjupningar i intressanta kulturlandskapsavsnitt
Detta fokusområde kan studeras i kontinuitetsskogar och andra marker där 1900-talets markanvändning inte har utplånat strukturer och spår av äldre brukande. Även i modernt brukade marker kan man arbeta med restaurering och återskapande av en mosaikartad och varierad utmark.