Strategiskt arbete för att stärka och kommunicera forskningen
Utbildningsvetenskapliga fakulteten arbetar aktivt för att utveckla forskning och forskarutbildning samt förmedla ny kunskap om utbildning, lärande, barn och ungas villkor, samt kost, idrott och hälsa.
Några av de aktiviteter som görs är:
Stödprogram för forskare tidigt i karriären
Utbildningsvetenskapliga fakultetens stödprogram för forskare tidigt i karriären ges i form av en serie träffar, som vanligtvis äger rum under ett läsår mellan september och april. Programträffarna behandlar olika aspekter av projektformulering, ansöknings-skrivande och övergripande karriärplanering.
Den primära målgruppen för programmet är disputerade utan docentur, framförallt inom fem år från disputationen, samt doktorander med avklarat slutseminarium; övriga forskare erbjuds att delta i mån av plats.
Programmet organiseras som ett institutionsgemensamt komplement till institutionernas eget arbete med att säkra långsiktig kompetensförsörjning. Syftet är att upprätta en mer informell stödfunktion för individuella forskare och drar nytta av den bredd av kompetens och erfarenhet som finns samlad inom fakulteten. Programmet utgör ett erbjudande till enskilda medarbetare som är beredda att inom ramen för normal kompetensutvecklingstid engagera sig i sin utveckling som forskare. Dessa forskare ges inom programmet stöd både i utformandet av egna projektansökningar och ett tillfälle att reflektera över egna karriärplaner och forskningsintressen. Deltagarna förväntas under programmets gång aktivt arbeta med att utveckla en idé avsedd att lämnas in som projektansökan till en större forskningsfinansiär som Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Forte, olika EU-program, eller liknande.
Den som är intresserad av stödprogrammet rekommenderas att kontakta sin egen institutions viceprefekt för forskning och fakultetens forskningssamordnare, hjalmar.falk@gu.se
Stödprogram för utveckling av större forskningsansökningar
Utlysning av bidrag för internationell forskningsvistelse
Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen utlyser årligen bidrag för forskningsvistelse vid utländska lärosäten. Bidraget ska göra det möjligt för disputerade lärare/forskare med tillsvidareanställning inom fakulteten att vistas vid en utländsk forskningsinstitution för forskning och vidare meritering. Syftet är att utveckla kompetens och samtidigt främja internationell forskarrörlighet och forskningssamarbete över nationsgränser. Vistelsen ska bidra till att bygga upp och vidmakthålla institutionernas och KAM-miljöernas forskningsnätverk. Värdinstitutionen ska vara välrenommerad inom den sökandes forskningsområde och utlandsvistelsen ska ge ett väsentligt kunskaps- och kompetenstillskott till fakultetens forskning. Ansökan om bidrag behandlas av fakultetens Beredning för forskning. Beslut fattas av dekanen. Beviljade medel utbetalas till den sökandes institution.
I sin nuvarande form bekostar fakulteten högst två bidrag per år, avsedda att täcka merkostnader för resor och boende vid forskningsvistelse i tre månader vid utländskt universitet. Sökandes institution står för lönekostnader genom institutionsfinansierad forsknings- och/eller kompetensutvecklingstid. Högsta belopp som kan sökas från fakulteten är 100 000 kr exklusive overhead och beloppet ska avse en sammanhängande vistelse om minst tre månader som påbörjas under efterföljande år. Utlysning av bidragen sker vanligtvis under våren med sista ansökningsdag tidigt under hösten. Utlysning av bidrag meddelas via mail till samtliga fakultetens medarbetare. Eventuella frågor kan riktas till fakultetens forskningssamordnare, hjalmar.falk@gu.se
Strategiska miljöstärkande medel till forskningsmiljöer
Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen avsätter årligen miljöstärkande stimulansmedel för utveckling av institutionernas forskningsmiljöer. Miljöstärkande medel ska stödja institutionernas utveckling av sina forskningsmiljöer och kan röra forskningssamarbeten, forskarutbildningsaktiviteter eller utveckling av forskningsinfrastrukturer.
I formell mening är det alltid en institution som via prefekt ansöker om miljöstärkande åtgärder i syfte att utveckla en viss del av verksamheten. Notera att det alltså inte rör sig om forskningsprojektmedel som tilldelas en enskild forskare.
Forskningsmiljöer (med en ansvarig forskare vid fakulteten) skriver fram förslag till strategisk forskningssatsning, och väljer då inriktning mot en av följande tre kategorier:
- Forskningssamarbeten (tvärfakultativa, nationella, nordiska och/eller internationella)
- Forskarutbildningsaktiviteter
- Infrastruktur
Enligt nuvarande process ges bidrag med maximalt 500 000 kr/år under två år. Varje institution får skicka in max två ansökningar per utlysningsomgång. Bidrag utlyses normalt under våren, ärendet behandlas därefter under sommaren och Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen (UFS) beslutar om utdelning under hösten.
Kvalitetsbedömning och prioritering av ansökningar görs av fakultetens internationella vetenskapliga råd (IAB) i syfte att säkerställa en kvalificerad extern bedömningsprocess. Processen bereds av beredningen för forskning (BF), och beslut om tilldelning av medel fattas av UFS.
Riktlinjer och rutiner för forskningsdatahantering.
Etikråd för forskare och doktorander
Seminarium om forskning som pågår som arrangeras i slutet av oktober varje år
Konferensen Praktiknära forskning i samverkan är ett regelbundet återkommande samarrangemang mellan Göteborgs universitet, Göteborgsregionen och Göteborgs stad som riktar sig till både akademi och skolväsende. Den som i sin roll antingen medverkar i praktiknära forskning eller skapar förutsättningar för sådan verksamhet är välkommen att inspireras av och ha dialog med andra. Även den som är allmänt intresserad av praktiknära forskning och samverkansfrågor mellan universitet och skola/förskola är välkommen.
Under konferensen diskuteras hur praktiknära samverkansforskning kan bedrivas, likväl som resultat från sådan forskning. Både projekt inom ULF-verksamheten och andra exempel på praktiknära forskning presenteras och diskuteras. Under konferensen synliggörs också den centrala roll som utveckling av övningsskolor inom lärarutbildning kan ha för att främja skolutveckling och ge inblick i praktiknära forskning.