Benskörhet
Varannan kvinna och var fjärde man i Sverige råkar någon gång ut för en fraktur som beror på benskörhet. Hur kommer det sig? Vid Institutionen för medicin bedriver forskare vid Sahlgrenska Osteoporosis Centre studier som undersöker orsakerna till benskörhet och hur man bättre kan förutse, förebygga och behandla benskörhet hos människor.
Osteoporos
Osteoporos (benskörhet) kan drabba både barn, ungdomar och vuxna men risken att utveckla benskörhet ökar kraftigt med åldern. I Skandinavien är risken att drabbas av benskörhetsrelaterade frakturer högst i världen men orsakerna till varför det är så är inte kartlagda.
Osteoporos kännetecknas av försämrad skelettmikrostruktur som leder till försvagning av skelettet. Personer med osteoporos drabbas lättare av frakturer, även vid lågenergivåld. Sjukdomen i sig ger inga symptom men de resulterande benbrotten kan ge allvarliga konsekvenser, så som försämrad livskvalitet, sämre fysisk funktionsförmåga och ökad risk för sjuklighet och död. Av de som drabbas av höftfraktur avlider en av fyra inom ett år.
Förutom lidande för de drabbade, orsakar osteoporosrelaterade frakturer stora kostnader och en enorm belastning för sjukvården. Av alla patientgrupper på svenska sjukhus är det endast patienter med stroke som upptar fler vårddygn än patienter med osteoporosfrakturer.
Våra forskningsområden
Vid Institutionen för medicin bedriver forskare inom Sahlgrenska Osteoporosis Centre studier som syftar till att öka kunskapen om orsakerna till sjukdomen och ta fram säkrare och mer effektiva behandlingsmetoder. Vi försöker även identifiera nya riskmarkörer som kan avgöra om en individ löper stor risk att drabbas av en fraktur. Det är nämligen patienterna med hög risk som har störst nytta av osteoporosläkemedel.
Sahlgrenska Osteoporosis Centre
Sahlgrenska Osteoporosis Centre är indelad i en translationell osteoporosenhet (CBAR) under ledning av Professor Claes Ohlsson och en patientnära klinisk osteoporosenhet under ledning av Professor Mattias Lorentzon.
Våra forskare arbetar för att:
- identifiera genetiska och miljömässiga faktorer som kan förklara att så många i Sverige drabbas av benskörhetsrelaterade frakturer
- identifiera nya läkemedelsmål till effektivare läkemedel utan biverkningar för att förebygga frakturer
- utveckla östrogenbehandling av patienter utan att de drabbas av biverkningar
- förstå hur tarmfloran påverkar skelettet och hur man med probiotika kan förhindra benförlust och frakturer
- utveckla kunskap om hur man kan förebygga frakturer och benrelaterade komplikationer hos barn som har njursvikt, diabetes eller anorexi
- förbättra kliniskt tillgängliga instrument för bedömning av frakturrisk
- identifiera specifika rutiner och åtgärder i sjukvården som leder till färre frakturer.
Viktiga upptäckter
- Kartläggning av hur hormoner samt gener påverkar benmassan och risken för fraktur – denna kartläggning har gett banbrytande insikter om orsakerna till benskörhet.
- Kartläggning av hur inflammatoriska sjukdomar påverkar benmassan.
- Våra forskare var först med att visa att tarmens bakterier påverkar skelettet och att kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, probiotika, kan minska benförlusten hos kvinnor.
- Äldre patienter som behandlas med osteoporosläkemedel skyddas från att drabbas av höftfraktur efter inledd kortisonbehandling.
OSTEOPOROS
Osteoporos är det medicinska namnet för benskörhet. Ordet är en sammansättning av grekiskans ”ben” (osteon) och ”passage” (poros). I svenskan har vi också ordet ”porös” som betyder hålig och genomsläpplig. Osteoporos handlar om att skelett får sämre mikrostruktur, mindre benmineral, blir svagare och lättare drabbas av fraktur. Det ökar risken för frakturer även vid lågenergivåld, så som fall i samma plan.
Våra forskare undervisar
Vi har ett nära samarbete mellan forskning och utbildning. Många av våra forskare är även engagerade i våra utbildningar, handleder doktorander och undervisar på våra program, fristående kurser och på de yrkesinriktade vårdutbildningarna inom Sahlgrenska akademin.
Våra utbildningar
