Bild
Översiktsbild på Lilla Askerön
Totalt täcks 10 000 kvadratmeter havsbotten i en vik vid Lilla Askerön med grov sand. Återplantering av ålgräs sker för hand till sommaren.
Foto: Eduardo Infantes
Länkstig

Ålgräs återplanteras med hjälp av 1 800 ton sand

Publicerad

Ålgräsängarna har minskat kraftigt i Bohuslän. Nu ska Länsstyrelsen och Göteborgs universitet undersöka om grov sand på havsbotten kan gynna det hotade ålgräset. Metoden ska testas vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust.

Det här är första gången återplantering av ålgräs med sandtäckning testas i stor skala i Sverige.

– Genom att täcka havsbotten med ett tio centimeter tjockt lager grov sand blir vattnet mindre grumligt. På så vis får ålgräset mer ljus och lättare att överleva, säger Per-Olav Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet som leder den vetenskapliga delen av arbetet

Bild
Porträtt Per Moksnes
Per-Olav Moksnes är forskare på institutionen för marina vetenskaper och ansvarar för den vetenskapliga delen av arbetet.

Största planteringen av ålgräs i Sverige

Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs universitet kommer med start i mars 2021 testa metoden i en grund havsvik vid Lilla Askerö i Tjörns kommun. Totalt täcks 10 000 kvadratmeter havsbotten med grov sand. Därefter ska man genomföra den största planteringen av ålgräs hittills i Sverige.

– I mars börjar entreprenören lägga ut 1 800 ton sand på en till två meters djup med hjälp av pråm och grävmaskin. Sedan ska dykare plantera ålgräs på den sandtäckta ytan i sommar. Skotten tar vi från en livskraftig ålgräsäng i närheten, berättar Beatrice Alenius, marinbiolog på Länsstyrelsen. 

Bidrar till klarare vatten

Ålgräsets jordstammar och rötter binder sedimentet och hindrar erosion och uppgrumling. Forskningsresultat visar att miljön kan försämras dramatiskt om ålgräsängar försvinner, vilket gör naturlig återhämtning eller restaurering svår i många områden idag. När ängens stabiliserande och skyddande effekt på botten försvinner, blir vattnet grumligare när vågorna driver upp sediment och siktdjupet minskar.

– I områden med hög halt av lera i sedimentet, vilket är vanligt i Bohuslän, kan siktdjupet minska med upp till två meter. Det gör att ålgräs inte längre kan överleva i områden där det fanns stora ängar tidigare, säger Per-Olav Moksnes.

Bild
Pråm i havsvik.
Sammanlagt sprids 1 800 ton sand på en till två meters djup med hjälp av pråm och grävmaskin i viken.
Foto: Eduardo Infantes

Lovande resultat i Danmark

Forskarna vill undersöka om metoden kan användas som kompletterande åtgärd för att lyckas med plantering av ålgräs i områden där grumligt vatten gör det omöjligt för ålgräs att växa idag. Sedan 2018 har man gjort mindre försök med sand i viken vid Lilla Askerö.

– Försöken visar att åtgärden även kan ha positiv effekt på de djur som lever i botten.  Vi har också sett att ålgräset växer dubbelt så bra i den grova sanden jämfört med i den naturliga lerbottnen. Pågående studier av kollegor i Odensefjorden i Danmark visar också på lovande resultat, säger Per-Olav Moksnes.

Bild
Havsvik med grumligt vatten.
På bilden syns en plym av lersediment som grumlat upp av vågor i en vik på sydsidan av Lilla Askerön. Genom att täcka havsbotten med sand hoppas man kunna minska uppgrumlingen av sediment och öka siktdjupet så att ålgräs kan växa i viken.
Foto: Eduardo Infantes

Åtgärden är en del av Länsstyrelsens arbete med miljömålen och åtgärdsprogram för havsmiljön för att nå god miljöstatus. Projekten finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, tillsammans med Havs - och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Text: Karl-Johan Nylén

Fakta om ålgräs

Ålgräs är ett sjögräs som kan bilda ängar under ytan på sand- och lerbottnar i grunda och kustnära havsområden. Ålgräsängarna myllrar av liv och är viktiga för den biologiska mångfalden. De är bland annat födosöksområde och barnkammare åt många fiskar och kräftdjur. De lagrar också stora mängder kol och näringsämnen i sedimentet, vilket bidrar till att minska klimatförändringar och övergödning. Ålgräsängarna hör till de mest artrika och produktiva ekosystemen som finns, men är hotade, bland annat på grund av övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar.