Boksläpp om ”galna studier” under Kulturnatta
Två bråkiga discipliner samsas i en bok. Nu släpps ny antologi från Göteborgs universitet som förenar - och ifrågasätter - kunskaper om psykiskt lidande och kulturarv under Göteborgs Stads kulturevent.
Fredagen den 28 oktober är det boksläpp och utställning för boken ”Mad studies, kulturarv & konst” under Göteborgs Stads kulturevenemang Kulturnatta. En bok som behandlar övergrepp och orättvisa, men som vill bidra till förändring. Det med hjälp av berättelser och kreativa uttryck.
– Boken introducerar den nya disciplinen Mad studies som uppmärksammar psykiskt lidande bortom diagnoser och etablerade perspektiv. Den handlar också om hur det finns en kraft i kreativa uttryck och om att lyfta det kulturarv som tillhör människor som blivit föremål för insatser från psykiatrin. Vi har skapat en kör av röster och en mosaik av bilder som berikar och utmanar bilder av psykisk ohälsa och av vårt gemensamma kulturarv, säger forskaren Elisabeth Punzi från Göteborgs universitet.
Tillsammans med konstnären Annica Engström är hon redaktör för boken som innehåller 30 kapitel med personliga perspektiv på psykiskt lidande, galenskap och kulturarv. Boken grundar sig ur kritiska kulturarvsstudier och det nya fältet Mad studies, två forskningsfält som vill ge en ny sida av historien.
Ni uttrycker disciplinerna som bråkiga, varför då?
– De ifrågasätter etablerade kunskaper om psykisk ohälsa och det vi idag tar för givet och för vidare inom psykiatrin. Med hjälp av gräsrotsperspektiv och kreativa uttryck vill vi med boken lämna efter oss nya kunskaper inom området, säger Elisabeth Punzi.
Tvärvetenskaplig forskning för psykisk ohälsa
Genom att undersöka hur kulturarvet, det som tidigare skapat hur vi idag uppfattar psykisk ohälsa, påverkat människor inom psykiatrin vill författarna nu ge utrymme till personer med egen erfarenhet av psykiatri att berätta sina historier. Ett perspektiv som länge varit dolt.
– Historiskt sett är det läkare eller annan sjukvårdspersonal som berättar om patientens historia, i stället för patienten själv. Vi vill ge nytt ljus åt det som tidigare kallats galenskap. En term som vi medvetet valt för att den har en vardaglig snarare än medicinsk klang, säger Elisabeth Punzi.
Forskare, brukare och före detta brukare, kliniskt verksamma, konstnärer, fotografer och personer inom museifältet har bidragit till innehållet i boken. Syftet med boken är att synliggöra tidigare osynliggjorda historier, och att minnas sådant som varit glömt och gömt, berättar Elisabeth.
Projektet öppnar även upp för en ny typ av samarbete mellan forskare, erfarenhetsexperter och patienter. Där personerna får lyfta kulturarvet som sitt.
– I förlängningen vill vi att forskningen ska bidra till att motverka samtida och framtida våld och förtryck av människor med psykisk ohälsa, säger Elisabeth Punzi.
TEXT: Louise Älgne, kommunikatör
Mad heritage and contemporary arts är en förening som uppmärksammar frågor om kulturarv, kreativa uttryck och psykisk hälsa. De jobbar för att människor som varit patienter inom psykiatrin blir viktiga aktörer för att förvalta psykiatrins kulturarv. Föreningen vill bidra till att samtiden kan lära av historien och skapa en bättre nutid och framtid.
Projektet har fått stöd från Kulturarvsakademins utvecklingsmedel 2020, samt anslag ur Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur för att sammanställa ”Mad studies, kulturarv och konst”. Det är ett steg mot att etablera det nya forskningsfältet Mad Studies i Sverige.
