Centrum för livsstilsintervention startar sin första forskningsstudie

Carina Persson är docent på Sektionen för klinisk neurovetenskap, överfysioterapeut på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koordinator på Centrum för livsstilsintervention:

– Om vi kan identifiera vad som främjar respektive hindrar framgång till livsstilsändring, då är vi något på spåren. Kunskap från den här studien kan förhoppningsvis ge oss underlag för eventuella förbättringar att implementera i kliniken, men även guida oss vid utveckling av framtida studier, också över längre tid, säger Carina Persson.

Påverkbara riskfaktorer

Det pilotprojekt som nu startas på Centrum för livsstilsintervention har fått namnet LI-PAD. Totalt ska 120 medelålders personer med övervikt eller begynnande fetma inkluderas. Studiedeltagarna väljs slumpmässigt genom Statens personadressregister. Förutom vikt kommer forskarna också att utvärdera effekter på vanliga påverkbara riskfaktorer för hjärt-kärlhälsa, till exempel fysisk aktivitetsnivå, kost, vikt, blodtryck, blodfetter, blodsocker och rökning.  

Mats Börjesson är professor på Avdelningen för molekylär och klinisk medicin och föreståndare för Centrum för livsstilsintervention:

Bild

– Det är vår hypotes att individualiserad livsstilsintervention med hjälp av fysisk aktivitet och kost kan åstadkomma signifikant viktnedgång på sex månader. Det är en slags precisionshälsa som innebär att vi individualiserar råden om fysisk aktivitet och kost och att varje individ hur de vill genomföra sina aktiviteter och de kan också välja vilken typ av stöd de vill ha under interventionen, säger Mats Börjesson.

Det finns tidigare studier som pekat på att olika delar i den aktuella interventionen ger effekt var för sig, men det är inte klarlagt hur mycket av varje del som behövs och hur ofta uppföljning bör ske eller hur ofta ett visst stöd bör erbjudas.

Studiedeltagarnas behov styr

Deltagarna kommer lottas till att antingen få enkla livsstilsråd eller individualiserat stöd till förändring av fysisk aktivitet och kost. Interventionen kommer att anpassas efter studiedeltagarens personliga behov och motivation, i samtal med studiesköterska/studieläkare, utefter deras kardiovaskulära riskprofil, andra hänsyn till och förmågan att vara fysiskt aktiv inklusive deras kondition och efter deras energiomsättning.

Bild

– Det individuella stödet kan bestå av rådgivningssamtal och uppföljande samtal under ledning av hälsopromotörer, Livsstilsskola med hälsopromotorer och fysioterapeuter, fysioterapeutledd konditionsträning i grupp samt styrketräning, sexmånaderskort till Valhallabadet, livsstilsapp, nudging och telefonsamtal. Även Livsstilsverktyget och Hälsocoach online kan bli aktuella, berättar Carina Persson.

Till skillnad från liknande studier som handlat om att förbättra hälsan med träning och diet erbjuder alltså denna studie något av ett generöst smörgåsbord av stöd och interventioner. Merparten av dessa insatser ges under ledning av både hälsopromotörer och fysioterapeuter.

– Våra råd är individspecifika och baseras inte bara på självrapportering kopplad till kost och fysisk aktivitet. Vi väger också in de resultat den enskilda individen fått vid objektiva undersökningar som kondition, energiomsättning i vila och accelerometrimätning, som uppskattar fysisk aktivitet i detalj, säger Carina Persson.

Bild

Ett år med centrumet

Centrum för livsstilsintervention är ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin. Centrumet har sina lokaler på Östra sjukhusets centralklinik. Sedan invigningen för ett år sedan har det successivt rekryterat personal och utrustat lokalerna för forskningsändamål.

Under Centrum för livsstilsinterventions första år har forskare vid centrumet varit medförfattare till 18 vetenskapliga artiklar, framför allt kring metodutveckling av att mäta fysisk aktivitet på rätt sätt, och om samband mellan fitness och cancer. Under året har centrumet också etablerat samarbeten med Institutionen Kost och Idrottsvetenskap (angående kost- och beteendeförändring i studien), men också med SCAPIS2-studien och H70-studien för framtida studier om fysisk aktivitet kopplat till hälsa och ohälsa.

Förutom föreståndaren Mats Börjesson och koordinatorn Carina Persson består teamet nu av två forskningssköterskor, en forskningsassistent, två projektanställda hälsopromotörer med ansvar för beteendeförändring och kostråd, samt två projektanställda fysioterapeuter med ansvar för den del av interventionen som rör konditionsträning och styrketräning.