Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt en viktig mekanism som kan öppna för nya möjligheter att behandla Crohns sjukdom. Det handlar om att reparera tarmcellernas skyddsbarriär för att bromsa sjukdomen.
Forskningen baseras både på vävnadsprover från vuxna patienter med Chrohns sjukdom, och på experiment gjorda med möss. Resultaten ger en ny förståelse för de tidiga mekanismerna bakom Crohns sjukdom.
– Genom att stärka tarmcellernas skyddsbarriär hoppas vi kunna stoppa bakterier från att invadera tarmvävnanden och på så sätt förhindra både sjukdomens uppkomst och utveckling, säger forskningsledaren Thaher Pelaseyed, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
En barriär mot bakterier
Tunntarmens skydd bygger på lager av kolhydrater, kallat glykokalyx, som täcker utsidan av epitelcellerna och hindrar bakterier från att skada tarmväggen. En nyckelkomponent är det membran-bundna mucinet MUC17, som genom sin sockerklädda struktur bygger upp en fungerande glykokalyx-barriär.
Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Investigation Insight. Studien pekar på ett nytt sätt att angripa Crohns sjukdom – att stärka tarmcellernas glykokalyx istället för att enbart lindra symtom.
Elena Layunta, Sofia Jäverfelt, Fleur van de Koolwijk och Thaher Pelaseyed.
Foto: Göteborgs universitet
– Genom att förstå hur MUC17 transporteras i tarmcellerna för att till slut bilda ett glykokalyx på cellytan kan vi hitta nya mål för läkemedel som reparerar barriären. Det kan minska behovet av traditionella antiinflammatoriska behandlingar, som ofta har begränsad effekt och riskerar att leda till resistens, förklarar Thaher Pelaseyed.
Försvagat skydd
Studien visar att patienter med Crohns sjukdom har lägre nivåer av MUC17, vilket gör att tarmcellerna blir sårbara för bakterieangrepp. I försök med möss där motsvarande protein saknas, kunde forskarna visa att både skadliga och naturliga bakterier lättare kom i kontakt med tarmcellerna, vilket ledde till celldöd och ökad inflammation.
Forskarna kunde också visa att den svagare glykokalyx-barriären hos patienter med Crohns inte beror på minskad produktion av MUC17, utan troligtvis på störningar i transporten och stabiliteten av MUC17 i tarmcellerna. I en kompletterande studie, publicerad i tidskriften Biochemical Journal, identifierade forskarna tre viktiga molekyler – MYO1B, MYO5B och SNX27 – som hjälper till att placera och stabilisera MUC17 på tarmcellernas yta. När dessa processer inte fungerar, försvagas glykokalyx, och bakterier får fritt spelrum att invadera tarmvävnaden.
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som ofta påverkar tunntarmen och tjocktarmen. Vanliga symtom är blodig diarré, buksmärtor och viktminskning, men även besvär utanför tarmen kan förekomma.
Uppskattningsvis cirka 0,2 procent av Sveriges befolkning har Crohns sjukdom, vilket motsvarar omkring 20 000 personer. Sjukdomen debuterar vanligtvis mellan 15 och 35 års ålder och är lika vanlig hos män som kvinnor.