Digitalt stöd kan hitta allvarlig hudcancer
Patienter med allvarliga fall av basalcellscancer riskerar att behöva flera operationer innan all tumörvävnad är borta. Med ett nytt digitalt stöd av forskare vid Göteborgs universitet kan fler patienter få rätt behandling från början.
Basalscellscancer kallas också basaliom, och är den vanligaste formen av hudcancer. År 2021 bekräftades 70 000 nya fall i Sverige. Tumören uppstår ofta i ansiktet. Den växer långsamt och sprider sig nästan aldrig till andra delar av kroppen. I stort sett alla botas. Det finns dock högaggressiva former som riskerar att växa in i omgivande vävnad och då orsaka stora problem för de drabbade patienterna.
De tydligaste tecknen
Studien baseras på bilder av närmare 300 patienter med bekräftad basalcellscancer. Bilderna var tagna dels med vanlig kamera och dels med hjälp av ett dermatoskop på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bilderna granskades av sex oberoende erfarna hudläkare som tolkade de kliniska och dermatoskopiska fynden. Fynden i bilderna har använts som bas för utvecklingen av en algoritm som fungerar som ett nytt diagnostiskt verktyg.
Studien bekräftar att de tydligaste tecknen på att basalcellscancern borde klassificeras som högrisk är om den har en knölig yta, om dess gränser är dåligt definierade, samt om den hade ett ljusare slätt parti (ofta kallat ”white porcelaine area”). Även små blodkärl i sårbildningen visade sig vara ett kännetecken på att det rör sig om en aggressiv form, vilket tidigare inte varit känt.
Studien visar att algoritmen identifierar de flesta fallen av högriskbasalcellscancer. Algoritmen uppvisade också ett högt positivt prediktivt värde, det vill säga när den flaggar ett cancerfall som högrisk har den oftast rätt.
Den bästa behandlingen
![[none]](/sites/default/files/styles/33_10_13_xmedium_2x/public/2024-06/Hannah%20Ceder%20foto%20Paul%20Bj%C3%B6rkman.jpg?h=5dde4fee&itok=6mt8Y-bE)
Förstaförfattaren till studien, Hannah Ceder, är doktorand på Göteborgs universitet och specialistläkare vid verksamheten för hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är också en av de kirurger i landet som behärskar den operationsmetod som visats vara den klart bästa för just högriskbasalcellscancer. Operationen kallas Mohs kirurgi, och innebär att tumören i ansiktet tas bort med snäv marginal. Medan patienten ligger lokalbedövad på operationsbordet analyserar patologer vävnadsprover för att vara helt säker på att hela tumören är borta, innan operationssåret stängs.
– Mohs kirurgi ger oss full kontroll av marginalerna, samtidigt som vi bevarar frisk vävnad. Vi har tidigare visat att vanlig kirurgi misslyckas med att ta bort hela tumören i över hälften av fallen, när det gäller patienter med högaggressiv basalcellscancer på näsan, säger Hannah Ceder.
Skiljer ut tumörerna
Vid annan kirurgi finns alltså risk att operationen måste göras om eftersom patologen kan se kvarvarande tumör i tumörmarginalen. Väntetiden för Mohs kirurgi är dock lång, i Göteborg cirka ett år.
– Det vore bra för patienterna om vi kunde utveckla enkla preoperativa metoder som hjälper läkare att identifiera dessa högrisktumörer, som den här algoritmen. Det skulle göra det lättare att avgöra vilka tumörer som enkelt kan opereras bort med vanlig kirurgi utan en biopsi först, och vilka som kräver ytterligare undersökning för att identifiera fall som kräver Mohs kirurgi, säger Hannah Ceder.