Expedition ska undersöka växthusgaser i fjordar
Koldioxid har länge varit i fokus som växthusgas, men på senare tid har blicken vänts även mot metan och lustgas. Nu är forskare från Göteborgs universitet utanför norska Bergen med forskningsfartyget Skagerak för att undersöka utsläpp av metan och lustgas från fjordar.
Eftersom klimatet påverkas både av naturliga växthusgaser och de som bildas genom mänsklig aktivitet, så behövs mer kunskap om alla källor till utsläpp av växthusgaser för att kunna beräkna framtidens klimat. Forskarna vill ta reda på hur mycket fjordar bidrar till utsläpp av växthusgaser, eftersom det studerats i mycket mindre utsträckning än sjöar, flodmynningar och öppet hav.
– Vi vill ta reda på hur mycket koldioxid, metan och lustgas det finns i fjordarna för att kunna bekräfta befintliga budgetar och beräkna utsläpp. Andra forskare ombord Skagerak kommer att undersöka mikroorganismer i sedimentet, föroreningar, och lagring av kol, säger Stefano Bonaglia, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Tre fjordar norr om Bergen
Forskarna ska undersöka tre fjordar norr om Bergen: Fens-, Mas- och Haugsvaerfjorden. Där ska de göra geokemiska mätningar i vattenpelaren och i sedimentet med hjälp av CTD, rosetthämtare och olika rörprovtagare som tar upp sedimentkärnor från havsbottnen.
– I dessa tre fjordar finns zoner med mycket syre, zoner med lite syre och zoner som är nästan helt syrefria. Det gör dem intressanta ur kemisk synvinkel. Dessutom finns det långtidsdata, så vi kan jämföra våra mätningar med tidigare år, säger Stefano Bonaglia.
Förvånansvärt stora utsläpp av metan
Stefano Bonaglia har i sin tidigare forskning upptäckt att just fjordar står för ett förvånansvärt stort utsläpp av metan till atmosfären – utsläppen av den klimatvärmande gasen är lika stor från fjordarna som från alla jordens djuphavsområden tillsammans.
Det beror på att fjordar har en mycket speciell konstruktion som har stor inverkan på utsläpp av växthusgaser. De är relativt skyddade från havets strömmar och stormar, vilket gör att det skapas syrefria bottnar i det tämligen stillastående vattnet.
Fjordarna har också grundare vatten än i djuphaven, vilket gör att gaserna inte hinner brytas ner helt innan de når ytan. Många vattendrag mynnar också ut i fjordarna, som drar med sig material från omkringliggande marker som jordbruk, som gör att fjordarna drabbas av övergödning.
Fylla kunskapsluckor om växthusgaser
– Det är viktigt med denna typ av forskning, eftersom vi lever i en tid med stort behov av korrekta och vetenskapligt grundade beslut vad gäller hantering av växthusgaser och övergödning. Vi hoppas att våra resultat kommer att bidra till att fylla våra nuvarande kunskapsluckor i förståelsen av kustnära växthusgaser och leda till nya, starka och vetenskapligt baserade argument för hur vi ska ta hand om våra vackra fjordar, säger Stefano Bonaglia.
Vad hoppas ni på för resultat?
– Det skulle vara fint om vi kunde upptäcka en trend i halterna av metan och lustgas, eftersom vi nästan inte vet någonting om halterna av dessa gaser i fjordar. Det skulle också vara intressant att se hur mycket kol dessa tre relativt orörda fjordar kan lagra under nuvarande förhållanden, så att vi kan förbättra våra nuvarande beräkningar av kollagring och växthusgasutsläpp från fjordar, säger Stefano Bonaglia.
Text: Annika Wall
Se var forskarna befinner sig genom R/V Skageraks position på Marine Traffic. Forskarna kommer att vara utanför Bergen mellan 5 och 7 augusti 2024.
