Finanskriser är ett resultat av låt-gå-mentalitet

Den globala finanskrisen 2008 var en fruktansvärd händelse som på vissa håll ledde till ökad extremfattigdom och till och med dödsfall över hela världen. Många förlorade sina livsbesparingar. I sin avhandling i praktisk filosofi benar Richard Endörfer ut de moraliska konsekvenserna.

– Finanskriser uppkommer inte på grund av dåligt beteende och girighet hos några få rötägg utan de är snarare följden av att aktörer på finansmarknaden låtsas som det regnar.

Richard Endörfer menar att stater har starka moraliska skäl att reglera de stora finansmarknadsaktörerna för att förhindra de fruktansvärda skador som finansiella kriser medför.

Bild

Destruktiv potential

Trots att regleringen av finanssektorn har förbättrats avsevärt sedan 2008 räcker det inte för att åtgärda det underliggande problemet, att begränsa hur finanssektorn gör vinster. Mer än någonsin tidigare styr finansmarknaderna den globala ekonomin och säkerställer välstånd och tillväxt i många länder. Men dessa marknader har en enorm destruktiv potential – inte olikt massförstörelsevapen, som den amerikanske affärsmagnaten Warren Buffet påpekade redan 2008. 

Richard Endörfers avhandling, Weapons of Mass Destruction: Financial Crises from a Philosophical Perspective, är en tvärvetenskaplig undersökning av finanskriser. Den kombinerar argument från normativ etik, politisk filosofi, ekonomi och juridik för att diskutera tre kärnfrågor i den offentliga debatten om finanskriser: 

• Vem är ansvarig för att finanskriser uppstår?
• Vad, mer precist, är fel med handlingar som bidrar till en ökad risk för finanskriser?
• Vad kan göras för att minska risken för finanskriser?

– Finanskriser är inte oundvikliga naturkatastrofer. De är resultatet av överlagda mänskliga handlingar, snarast olyckliga bieffekter av utbredda ekonomiska praktiker och vinstdrivna kreditexpansioner, säger Richard Endörfer.

Begränsa kreditexpansioner

I efterdyningarna av en tidigare kris är långivarna försiktiga. Denna försiktighet försvinner allt eftersom tiden går och ger plats för nya, riskfyllda men mycket lönsamma möjligheter att skapa skuldrelaterade finansiella produkter. Vid denna tidpunkt blir systemet instabilt och en liten händelse räcker för att åstadkomma en kris.

– Vi måste begränsa överdrivna kreditexpansioner i tid. Detta kan bara uppnås på ett tillförlitligt sätt genom transparent, effektiv reglering och expansiv finanspolitik, säger Richard Endörfer.

Det finns däremot få skäl att tro att vanliga konsumenter kan hållas moraliskt ansvariga för att ha bidragit till en finanskris, vilket är ytterligare en insikt som han diskuterar i sin avhandling. Plikten att veta om sin roll i en finanskris ligger däremot hos finansbranschen och tillsynsmyndigheter.

– Det är viktigt för allmänheten att förstå att finansbranschen lägger en kostnad på var och en av oss genom att låna ut för mycket. Vi kompenseras inte för att bära denna kostnad och det tillåter industrin att skörda ohållbara vinster; vi betalar för det som skattebetalare när vi räddar banker och vi betalar för det personligen när vår privatekonomi och hälsa förstörs. Detta är oförsvarligt, menar Richard Endörfer.

Text: Monica Havström