Fler algodlingar när vattenbruk undantas från strandskydd
Nu föreslår en statlig utredning att vattenbruk ska undantas från strandskyddet. Förslaget innebär att det skulle bli enklare att starta upp exempelvis alg- och musselodlingar.
– Det här är en viktig pusselbit i regelförenklingsarbetet som vi har arbetat för länge. Förhoppningsvis kommer det leda till att det svenska vattenbruket kommer att växa, säger Kristina Snuttan Sundell, föreståndare för Nationellt centrum för hållbart marint vattenbruk, SWEMARC.
Den svenska vattenbrukssektorn har länge efterfrågat förenklad lagstiftning för att starta och driva vattenbruk. Utredningen Areella näringar vid vatten presenterade nyligen förslag där förutsättningarna för vattenbruk på landsbygden förenklas. Ett av de framträdande förslagen är att vattenbruk ska undantas från strandskyddet.
– Det här betyder att vattenbruk får samma status som jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring när det gäller strandskyddet och därmed erkänns som en nyckelaktör för att möta behoven av ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet, säger Kristina Snuttan Sundell.
Det är inte alla vattenbruksverksamheter som påverkas av förslaget. Större fiskodlingar behöver fortsatt göra sina tillståndsprocesser och då ingår strandskyddet i dem. Inte heller hobbyodlingar, som exempelvis marina kolonilotter, kommer att inbegripas. De som främst kommer att få enklare tillståndsprocesser är odlingar med musslor, ostron och andra djurarter som inte matas, samt småskaliga algodlingar.
– Vi vet att intresset är stort att starta mussel- eller algodlingar, men många avskräcks av långa och utdragna tillstånds- och överklagandeprocesser. Det här förslaget skulle underlätta möjligheterna att starta upp sådana odlingar, säger Kristina Snuttan Sundell.
Komplement till fiske
Ett mål med förslagen är att göra det enklare för näringsidkare på landsbygden att utveckla sin verksamhet med vattenbruk. Det kan exempelvis handla om yrkesfiskare som vill komplettera fisket med odling. Därför föreslår utredningen att inkomstkravet ska sänkas för de som driver vattenbruk som en binäring.
– Det här gör det möjligt för fiskare att komplettera fisket med exempelvis odling av musslor eller alger och på det sättet få ett tredje ben att stå på, Kristina Snuttan Sundell.
Forskarna i SWEMARC har länge pekat på tillståndsprocessen som den stora flaskhalsen för att vattenbruksbranschen ska kunna växa i Sverige. Nu har det inom ett par månaders tid presenterats två utredningar som föreslår regelförenklingar för vattenbruk. Förutom undantag från strandskyddet har Fiske- och vattenbruksutredningen tagit fram förslag på regelförenklingar för ett hållbart vattenbruk.
Varför tror du att det händer just nu?
– Jag tror att det är flera orsaker. Vi och övriga i vattenbruks-Sverige har arbetat med de här frågorna i drygt tio år nu och det börjar ge resultat i utredningar och strategier. EU har också drivit på för att öka produktionen från de blå näringarna vilket nu börjar märkas i nationell lagstiftning. Och på senaste tiden har frågan om ökad försörjningsgrad av livsmedel drivit på behovet att öka den inhemska produktionen även av mat från hav och sjöar på ett hållbart sätt.
Text: Karl-Johan Nylén
Rapporten Areella näringar vid vatten lämnades över till Klimat- och näringslivsdepartementet 23 januari 2024. De ska nu titta närmare på förslagen och bereda dem innan lagen kan ändras. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska införas 1 september 2025.
