Bild
Satellitbild över algblomning i havet utanför Sydafrika
Forskningsprojektet WHIRLS ska undersöka hur de småskaliga havsströmmarna påverkar klimatet och ekosystemet. På bilden syns tydligt virvlarna i havet runt Sydafrika och i Agulhas-strömmen med hjälp av blomningen av växtplankton.
Foto: NASA/Ocean Biology Processing Group
Länkstig

Forskning om havsströmmars påverkan på klimatet får stort EU-bidrag

Publicerad

Forskningsprojektet ”WHIRLS” får 140 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet ERC, där Göteborgs universitet del blir totalt cirka 50 miljoner kronor. Projektet ska undersöka vilken betydelse de småskaliga havsströmmarna utanför Sydafrikas kust har på jordens klimat och ekosystemet.
– Det är fantastiskt roligt att vi får vara del av en så stor EU-satsning. Det stärker Göteborgs universitets position inom den globala havsforskningen, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper.

Utanför Sydafrikas kust möts Indiska oceanen, Atlanten och Södra ishavet i Cape Basin-området, som är en del av de havsströmmar som kallas Agulhas-strömmen. Strömmarna har en nyckelroll i den globala havscirkulationen och en stark påverkan på jordens klimat. I synnerhet "läcker" dessa strömmar värme och salt från Indiska oceanen till Atlanten, något som påverkar Atlantens havscirkulation och har en inverkan på Europas väder och klimat.

Bild
Sebastiaan Swart
Sebastiaan Swart, professor i oceanografi, Institutionen för marina vetenskaper och en av de ansvariga forskarna i projektet.

– Det finns redan stor forskningskunskap om hur de större och långsammare havsströmmarna fungerar i området. Men projektet WHIRLS är inriktat på att förstå hur de mindre strömmarna (1 – 100 km i storlek), så kallade ”virvlar”, påverkar klimatet, cirkulationen och livet i havet. Dessa mindre strömmar finns inte heller med i nuvarande klimatmodeller. Utan kunskap om de småskaliga strömmarna och hur de rör sig i havet kring till exempel värme och kol, kan vi inte göra korrekta prognoser om havets påverkan på klimatet, varken nu eller för framtiden, säger Sebastiaan Swart.

Göteborgs universitet får en nyckelroll

I Whirls-projektet kommer Sebastiaan Swart och hans forskarteam, som är specialiserade på rörelser i den övre delen av havet och flöden mellan atmosfär och hav, att arbeta tillsammans med biogeokemister, oceanografer och klimatmodellerare från Frankrike, Tyskland och Sydafrika. Samarbetet innebär att forskarna kan dra nytta av varandras kunskaper och gemensamt utforma undersökningar, men också samköra analys av insamlade data.

Göteborgs universitet kommer att spela en central roll i projektet genom att sjösätta toppmoderna havsrobotar i området för att samla in data för att skapa högupplösta bilder av havet.

Bild
tre forskare står på däck
En undervattensrobot förbereds på däck för sjösättning i Agulhas-strömmen av Isabelle Giddy post doc, Estel Font, doktorand och Sebastiaan Swart, professor, alla från Institutionen för marina vetenskaper.
Foto: Johan Edholm

Bidraget kommer delvis att användas för att köpa in ytterligare djupgående havsrobotar som kan dyka till 1 km djup och självgående havsrobotar för ytobservationer som kommer att vara på uppdrag under flera månader åt gången.

– Detta stärker Sveriges förmåga att göra nyskapande, autonoma observationer av havet. Bidraget gör också att vi kan utöka forskargruppen med både seniora forskare, doktorander, post-docs och en projekt/data-ansvarig, säger Sebastiaan Swart.

Nya bilder av havet för att förbättra klimatmodeller

En unik del av projektet ska också ge ny förståelse för hur de småskaliga strömmarna påverkar livet i havet. Det innefattar aspekter som biologisk mångfald, biologisk produktion och hur växtplankton tar upp kol.

Bild
databild av strömmar
Småskaliga strömmar förekommer nästan överallt i havet. Bilden visar virvlarna runt södra Afrika och i Agulhas-strömmen.
Foto: Arne Biastoch, GEOMAR

Projektet kommer också att kunna skapa en ny helhetsbild av hur havets småskaliga strömmar påverkar överföring av värme och kol mellan hav och atmosfär, och det i en bildkvalitet som forskarna aldrig tidigare har haft.

– Därmed kommer vi ännu ett steg närmare förståelsen för hur havet och atmosfären samverkar, säger Marcel du Plessis, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, som också kommer delta i WHIRLS-projektet.

– Det är fundamentalt viktigt att vi inkluderar havets småskaliga processer för att göra klimatmodellerna mer noggranna, så att vi kan förutsäga och mildra förändringarna i vårt klimat, säger Sabrina Speich, professor på Ecole Normale Supérieure, Frankrike, och en av de ansvariga forskarna i projektet.

Bild
undervattensrobot står lutad på akterdäck
Ett av undervattensrobotarna som ska användas i WHIRLS. Denna typ av havsrobot dyker ner till 1 km djup var 5:e timme och kan vara ute på uppdrag 6 – 12 månader åt gången. Den mäter havsströmmar, temperatur, salthalt, klorofyll och syre.
Foto: Marcel du Plessis

Text: Annika Wall 

Fakta om projektet

Projektnamn: WHIRLS – Effekterna av havets småskaliga virvlar på klimat och ekosystem

Finansiär: ERC Synergy Grant via Europeiska forskningsrådet. Meningen med ERC Synergy Grant är att samla forskare med olika expertis från olika lärosäten för att arbeta med mycket komplexa problem som ingen forskare eller institution kan lösa på egen hand.

Totalt belopp: 140 miljoner kronor över sex år. Göteborgs universitet kommer att vara den största mottagaren av bidraget. Institutionen för marina vetenskapers del blir totalt blir cirka 50 miljoner kronor, inräknat strategiska medel från Göteborgs universitets rektor.

Deltagande universitet och ansvariga forskare:

  • Sebastiaan Swart, Göteborgs universitet, Sverige,
  • Sabrina Speich, Ecole Normale Supérieure i Paris, Frankrike,
  • Arne Biastoch, GEOMAR Helmholtz Center for Ocean Research Kiel, Tyskland,
  • Sarah Fawcett, University of Cape Town, Sydafrika.

Mer information om Polar Gliders forskningsgrupp.