Förstelärare mer nöjda med sitt arbete som lärare
Satsningar på karriärtjänster som förstelärare och lektorer samt ökade löner för lärare har bidragit till att fler lärare är nöjda med sitt yrkesval. Det gör också att de vill stanna kvar i yrket. Det visar en enkätstudie från Göteborgs universitet som över 13 000 verksamma lärare i Sverige besvarat.
Under 2013 infördes en reform som möjliggjorde karriärtjänster som förstelärare och lektorer i skolan. Tre år senare kom lärarlönelyftet som genom särskilda statsbidrag gjorde det möjligt att höja lönen för vissa lärare. Tanken med reformerna var att främja högre kvalitet i undervisningen genom att göra läraryrket mer attraktivt och rekrytera fler lärare som också blir kvar i yrket.
Catarina Player-Koro, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, har genomfört enkätstudien som undersökt verksamma lärares syn på hur införandet av karriärtjänster och lärarlönelyft har påverkat yrkesrollen, arbetsuppgifter och relationerna mellan lärare.
– Jag är förvånad över att det finns så tydliga skillnader mellan hur karriärlärare och lärare som fått lärarlönelyft och övriga lärare värderar sitt yrke, säger Catarina Player-Koro.
Enkätsvaren visar att satsningarna har påverkat hur lärare ser på sin profession. Det finns dock stora skillnader i hur lärare värderar sitt arbete. De som är förstelärare eller lektorer är också de som är mest positiva till yrket. De lärare som inte har tagit del av någon av reformerna är i sin tur de som mer ofta funderar på att lämna läraryrket.
Ingen extra tid för att leda kollegialt arbete
Catarina Player-Koro nämner att förstelärare och lektorer ofta leder skolans kollegiala arbete men inte får någon extra tid för det. Många av lärarna som svarat på enkäten anser inte att reformerna har höjt kvaliteten på undervisningen vilket var ett syfte med satsningarna.
– Att förstelärare fått väldigt lite tid för att genomföra sitt uppdrag kan vara orsaken till att övriga lärare i låg grad anser att försteläraren bidragit till att kvaliteten på undervisningen stärks eller att den vetenskapliga förankringen ökat på grund av försteläraren, säger Catarina Player-Koro.
Ökad lönespridning
Analysen av enkäten visar även att lönespridningen mellan olika grupper av lärare har ökat. Däremot går det inte se att läraryrkets professionaliserats genom reformen om karriärsteg och lärarlönelyft. Catarina Player-Koro skulle gärna se vidare på enkätens resultat.
– Materialet är stort och det finns många intressanta analyser som kan göras. Jag skulle gärna fördjupa resultatet genom att intervjua lärare för att få en rikare bild av hur de upplever sitt professionella arbete.
Text: Johanna Gunnarsson
- Enkäten skickades ut till samtliga av Sveriges lärare registrerade i Skolverkets lärar- och förskollärarregister. Drygt 137 000 verksamma lärare fick enkäten och nästan 13 000 svarade vilket gav en svarsfrekvens på drygt 9 procent.
- Undersökningen är en del av forskningsprojektet Utvald eller bortvald - ett yrke i förändring finansierad av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU är ett statligt forskningsinstitut som forskar om arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringsfrågor. Läs hela rapporten hos IFAU.
- Genom karriärstegsreformen från 2013 skapades nya karriärvägar för lärare såsom förstelärare och lektor. Förstelärare är en karriärtjänst för yrkesskickliga lärare medan en lärare med licentiat- eller doktorsexamen kan ansöka om att bli lektor i skolan. Lärarlönelyftet från 2016 är ett riktat statsbidrag med möjlighet att ge lönepåslag till särskilt skickliga lärare.
