Bild
Äldre bild på fikande ungdomar
Fika i det gröna på utflykt vid badplatsen i Apelhult omkring 1920.
Foto: Rydals museums bildarkiv
Länkstig

Från trendig medeltidsmat till fredagsmys och vattvälling

Publicerad

Vad gjorde grisen till sjöss och vad har Pommac för koppling till frikyrklighet? Den tvärvetenskapliga antologin Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys bjuder på ett generöst smörgåsbord med exempel på mat som kulturarv.

I boken tas läsaren med på en måltidshistorisk tur med allt från nedslag i antiken och medeltiden till håvfiske i Tornedalen, fredagsmys, husmorsskolor, prinsesstårtor, kålrötter, läskeblask och saft.

–  Mat har förmågan att binda samman olika tider och platser och väcka igenkänning. Mattraditioner och mathantverk är en viktig del av vårt kulturarv, ett kulturarv som hela tiden förändras och utvecklas i mötet mellan gammalt och nytt, säger Jenny Högström Berntson, en av redaktörerna för Matarvets trådar, och verksam vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

Mat som kulturarv

Bild
Bokomslag

Bidragen i boken tangerar olika dagsaktuella forskningsinriktningar och fångar upp frågor som kulturarv och hållbarhet, turism och identitet. Förhoppningen är att boken ska öka kunskapen om just mat som kulturarv och bidra till en ökad förståelse för dess komplexitet och giltighet både förr, i nutiden och för framtiden. Matarvets trådar väcker både igenkänning och ger nya kunskaper om mat och måltidstraditioner.

Alla bidrag är skrivna av forskare och museiverksamma och boken har ett rikt bildmaterial som visar allt från småkaksbak i Sörängens husmodersskola till håvfiske från pata i Kukkolaforsen. Flera av texterna avslutas med ett tids- eller platstypiskt recept och den som blir sugen kan laga exempelvis Marboringar, Dopp i kopp, Panerad strandsnäcka, stockfisk á la 1300-tal och Matchakakor.

Småkaksbak
Småkaksbak i Sörängens husmodersskola. Eleven Elsa Thungård syns sittande på bilden.
Foto: privat ägo i Elsa Thungårds fotoalbum, fotograf okänd.

Bakgrund i nätverket #matarv

Bild
Håvfiske
Håvfiske i Kukkolaforsen. En av turistaktiviteterna på platsen är att prova det traditionella sättet att fiska sik med långskaftad håv i forsen.
Foto: Sara Rönne Idänge

2019 startades nätverket #matarv inom ramen för Kulturarvsakademin vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier på Göteborgs universitet. Kulturarvsakademin är en plattform för samverkan mellan Göteborgs universitet och olika kultur- och minnesinstitutioner i Västra Götalandsregionen.

Boken Matarvets trådar är den andra antologin om mat och kulturarv som ges ut under Kulturarvsakademins flagg. Förutom expertis från flertalet museum och Göteborgs universitet medverkar också forskare från Lunds universitet, Karlstads universitet, Stockholms universitet, Malmö universitet, Uppsala universitet, Norsk institut for kulturminnesforskning och Høgskolen i Innlandet i Norge.

Författarna kommer från olika ämnesdiscipliner som exempelvis historia, arkeologi, kulturarvsstudier, etnologi, marinbiologi, turism, filmvetenskap och religionsvetenskap. Flera av författarna är också verksamma inom museisektorn, som exempelvis Mölndals stadsmuseum, Lödöse museum och Rydals museum.

Kontakt:
Jenny Högström Berntson, tel: 031-7864409, 0766-184409, e-post: jenny.hogstrom@gu.se

Fakta

Kopplad till antologierna om matarv är också Matarvspodden som finns tillgänglig på de vanliga poddplattformarna.
Redaktörer: Jenny Högström Berntson och Pernilla Schedin
Förlag: Carlsson bokförlag 2023

 

Medverkande från Göteborgs universitet:
Henrik Alexandersson
, arkeolog och maritimforskare, Institutionen för historiska studier
Martin Berntson, religionsvetare och historiker, Institutionen för litteratur, idéhistoria, religion
Thomas Ekholm, historiker, Institutionen för historiska studier
Jenny Högström Berntson, projektsamordnare för Centrum för kritiska kulturarvsstudier och redaktör för boken
Eva Maria Jernsand, forskare i marknadsföring, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Helena Kraff, forskare inom design och turism, Konstnärliga fakulteten
Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper
Anne Lindqvist, kostekonom, administratör Mötesservice
Victor Lindqvist, studerande Ämneslärarprogrammet
Lena Larsson Lovén, antikvetare, Institutionen för historiska studier
Lena Mossberg, marknadsförare och turismforskare, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Karl-Johan Nylén, kommunikatör på Centrum för hav och samhälle och Institutionen för marina vetenskaper, samt redaktör för gu.se/havet
Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier
Anita Synnestvedt, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier