Guldsmycken från Nefertitis tid hittade i bronsåldersgrav på Cypern

Bild

Sedan 2010 har den svenska arkeologiska expeditionen The Söderberg Expedition i olika omgångar grävt på Cypern. 2018 upptäckte arkeologerna två gravar, utformade som underjordiska kammare, med ett stort antal mänskliga skelett. Att ta hand om dessa har krävt speciell försiktighet under fyra år eftersom benen är extremt sköra efter mer än 3 000 år i den salthaltiga jorden.

Förutom skeletten efter 155 individer har 500 föremål hittats. Skeletten och gravgåvorna ligger i lager på varandra, vilket visar att gravarna har använts under flera generationer.

– Fynden tyder på att det är familjegravar för det härskande skiktet i staden. Vi har till exempel hittat skelettet efter en femåring med guldhalsband, guldringar i öronen och ett diadem av guld runt pannan. Förmodligen ett barn till en styrande och förmögen familj, säger professor Peter Fischer som leder utgrävningarna.     

Bild

Smycken och andra föremål av guld, silver, brons, elfenben och ädla stenar samt rikt dekorerade kärl från många olika kulturer finns bland fynden.

– Vi hittade även en keramiktjur. Kroppen av den ihåliga tjuren har två öppningar, en på ryggen för att fylla på en vätska, sannolikt vin, och en vid nosen för att dricka. Tydligen hade man minnesfester i gravkamrarna för att hedra de avlidna.

Mångtusenårigt meddelande

Ett fynd som bedöms som särskilt viktigt är ett cylinderformat sigill av mineralen hematit med en kilskriftstext från Mesopotamien, nuvarande Irak, som arkeologerna har lyckats tyda.

– Texten består av tre rader och nämner tre namn. Ett är Amurru, en gud som dyrkades i Mesopotamien. De andra två är historiska kungar, far och son, som vi nyligen lyckades spåra i andra texter från denna period. Just nu försöker vi lista ut varför sigillet hamnade på Cypern mer än tusen kilometer från där det tillverkades.

Bland fynden finns ädelstenen karneol från Indien, den blå ädelsten lapis lazuli från Afghanistan och bärnsten från området kring Östersjön, vilket visar att staden hade en central roll för handeln under bronsåldern. Arkeologerna har bevis för intensiv handel med Egypten genom smycken av guld tillsammans med skarabéer (skalbaggsformade amuletter med hieroglyfer) och rester av fisk som har importerats från Nildalen.

Bild

Omfattande handelsnätverk

Genom att jämföra med liknande fynd som gjorts i Egypten har arkeologerna också kunnat datera smycken.

– Jämförelserna visar att de flesta föremålen är från Nefertitis och hennes gemåls Akhenatons period från omkring 1350 f.Kr. Som ett hängsmycke i guld vi hittat, en lotusblomma med inläggningar av ädla stenar. Liknande smycken bars av Nefertiti.

Även fynden av keramik är viktiga.

– Keramikens förändringar över tid i utseende och material gör det möjligt att göra dateringar och studera förbindelser med omvärlden. Det som fascinerar mig mest är det stora kontaktnätet som fanns för 3 400 år sedan.

Nu fortsätter arbetet bland annat med DNA-analyser av skeletten.

– De kommer avslöja hur individerna är släkt med varandra och om det finns immigranter från andra kulturer vilket inte är osannolikt med tanke på de vidsträckta förbindelserna, säger Peter Fischer.

Kontakt: Peter Fischer, telefon: 070−753 4317, e-post: peter@fischerarchaeology.se

Text: Cecilia Sjöberg