Här byggs Sveriges första marina kolonilott

Vad är en marin kolonilott?

– Det är en odlingslott i havet där man odlar och förvarar råvaror från havet, småskaligt och för hushållsbehov. Det kan jämföras med att ha ett växthus, en kryddträdgård eller ett potatisland på land. Men till skillnad från odling på land behövs det varken tillsättas näring eller vatten till odlingarna, i havet finns tillräckligt med näringsämnen i form av kväve och fosfor. Så i framtiden kan man kanske bli självförsörjande på blå proteiner i form av räkor, musslor och alger från sin egen kolonilott i havet.

Hur långt har ni kommit?

– På Tjärnö marina laboratorium pågår just nu ett pilotprojekt inom projektet Marint gränsforum Skagerrak där vi tar fram en testanläggning. Projektet är fokuserat på att utforma kolonilotten, testa olika redskap och organismer som är lämpliga samt skapa en informationsplats runt framtidens mat, kolonilotten och andra vattenbruksprojekt på Göteborgs universitet.

– Vi har på en befintlig brygga kopplat på två bommar, mellan bommarna har vi bland annat hängt ut linor med sockertare-skott, band för att blåmusslor ska kunna sätta sig och olika korgar för att förvara ostron, snäckor och krabbor. Nästa steg är att göra odlingslotten publik i form av informationsskyltar och uppmana besökarna vara delaktiga genom att dra upp de olika linorna och korgarna och se och lära. I detta pilotförsök har vi använt standardbommar men framtidens kolonilotter har kanske helt andra former, inspirerande av naturens former och tillverkade av naturmaterial.

Bild

Hur fick ni idén med kolonilotter i havet? 

– Vi har inspirerats av det danska projektet Havhøst. I Danmark finns flera anläggningar runt om i landet. Där arbetar man med odling av bland annat alger, musslor och ostron. Där finns det också undervisning riktad mot skolor och aktiviteter för allmänheten kopplade till odlingsplattformen.

Vilka arter kan man odla? 

– Jag har tagit fram en lista med förslag på arter som skulle vara lämpliga att odla eller förvara på kolonilotten. Det är exempelvis blåmussla, europeiskt ostron, sockertare, strandsnäcka, strandkrabba, tångräka och sandräka. Det viktiga är att man bara odlar sådant som finns naturligt i havet på den plats där du befinner dig. Det skulle kunna bli fatala följder om man inför nya arter för området som sedan slår ut naturliga bestånd.

Finns det ett intresse hos allmänheten? 

– Ja, det gör det verkligen! Jag har fått ett otroligt gensvar från bland annat restauranger som gärna skulle vilja ha en egen kolonilott, precis som att de redan har en kryddträdgård eller potatisland i anslutning till sin restaurang. Intresset är även stort för att jobba mer med kunskapsturism. Matgästerna skulle kunna följa med ut till kolonilotten för att lära sig mer om sjömat och odling och därefter hjälpa till att skörda och tillaga maten. Detta tror jag kommer att komma mer och mer och bidra till ökad medvetenhet runt vad vi äter och hur vi kan påverka våra matval när det gäller exempelvis klimatpåverkan eller överfiske.

Vilken potential ser du för marina kolonilotter? 

– Jag ser en otrolig potential om vi kan utforma ett koncept för detta. Men det är många aktörer, intressenter och forskning som måste till för att få alla delarna på plats. Dels måste kommuner och myndigheter planera och ha beredskap för en ny verksamhet till havs med alla dess utmaningar men också att lagstiftningen uppdateras gällande dessa frågor runt havet. Men tänk om man i framtiden kan ha sitt eget skafferi i havet och att människor i fattiga länder kan odla sin mat i havet där det inte behövs tillsättas varken foder eller vatten. Detta är dessutom näringsrik mat som inte påverkar miljön allt för mycket. Jösses, det vore nästan för bra för att vara sant!

Text: Karl-Johan Nylén