Hård satsning krävs för att nå OS
För många idrottare är OS den högsta drömmen. Men insatsen är hög. Det är vanligt att utövarna tar stora hälsomässiga, ekonomiska och sociala risker för att kvalificera sig.
– För att nå OS behöver du prestera på absolut toppnivå. Det kräver flerårig noggrann planering och stora investeringar i termer av tid, ekonomi, socialt liv och civil karriär. Det skapar en särskild karriärsdynamik som gör att idrottare ofta tar större risker än de hade tänkt sig, säger Astrid Schubring, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Astrid Schubring har i två olika forskningsprojekt på nära håll följt svenska elitidrottare. I Paths-to-Rio följde hon tio idrottare som försökte kvalificera sig till de olympiska spelen i Rio 2016. I det pågående forskningsprojektet Vägar till världstoppen ingår även idrottare inom vintersporter som tillhör världseliten. Gemensamt är att de försöker ta sig igenom ett nålsöga. Det finns såväl internationella som nationella kriterier för att kvalificera sig till mästerskapen. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) kräver till exempel att de uttagna kan konkurrera om en topp-8 placering eller att de är talanger som kan konkurrera om medaljer på kommande OS.
Tränade med skador
– När vi intervjuade idrottarna ett år innan mästerskapen i Rio var de väldigt medvetna om risker och ansåg generellt sett att användning av smärtstillande medel, för hård träning eller viktminskning var dåligt för både deras hälsa och prestationer. Men kvalificeringsfasen ändrade deras beteende. I och med att de har investerat så mycket är det svårt att prioritera hälsan innan satsningen har gett det efterlängtade resultatet, säger Astrid Schubring.
Till exempel tävlade idrottarna i Paths-to-Rio studien med skador, använde smärtstillande medel för att kunna fortsätta träna och deltog i träningsläger trots att de kände sig utmattade.
– Vi kunde se att flera kämpade med smärtor och skador under kvalificeringsperioden och kunde därmed inte prestera på den nivå de hade hoppats. För några ledde det i förlängningen till att de inte kunde kvalificera sig. Förutom de kort- och långsiktiga skadeproblemen är vägen till OS en emotionell berg- och dalbana, som påverkar idrottare psykosocialt. När det inte går som önskat, kan idrottare känna att de har misslyckats och när den olympiska drömmen försvinner kan det leda till en allvarlig kris.
Skilda förutsättningar i olika idrotter
Det är stor skillnad i förutsättningarna för utövare inom olika idrotter. Resursstarka förbund kan erbjuda nödvändigt stöd. De idrottare som bäst klarade att ta hand om sin hälsa var de som fick omfattande medicinskt och ekonomiskt stöd, hade bättre samordning mellan klubb- och landslag, hade ett dialogbaserat och långsiktigt tränarskap samt hade ett socialt stöd.
Men medan vissa förbund kan erbjuda sådant stöd, och SOK erbjuder stöd till utvalda idrottare, så är andra mer utlämnade. Många av dem som satsar mot OS eller världsmästerskap jobbar eller studerar samtidigt med idrottsutövningen.
– Flera av dem vi har intervjuat har levt delar av sin karriär i en prekär situation med osäkra möjligheter och inkomster. Det finns till exempel idrottare som har tagit privata lån för att kunna satsa mot OS, säger Astrid Schubring.
Pandemin ökar stressen
Den pågående pandemin har ändrat förutsättningarna för många idrottare. För en del har minskat resande och färre tävlingar varit positivt. Men för de flesta har en redan utsatt situation förvärrats. Dels ändras förutsättningar hela tiden, dels är risken för att bli sjuk och sättas i karantän överhängande.
– Det är många idrottare som är stressade över resorna och att testas kontinuerligt. Det värsta scenariot är att bli smittad och satt i karantän precis innan eller under OS. Allt som de har tränat och kämpat för kan då falla ihop. Jag hoppas att idrottsorganisationer har förberett stöd för idrottare i en sådan situation.
Pandemin påverkar också arrangemanget som sådan. Det som brukar vara en fest med idrottsutövare och publik från hela världen kommer i år att bli en hårt kontrollerad tillställning med tomma läktare och reserestriktioner.
– De kommer att kunna tävla men idrottarna kommer inte att få uppleva den olympiska atmosfären.
Hur kommer det att gå ut för de svenska deltagarna?
– Det kommer att bli väldigt spännande att följa. Det spekuleras i rekord i antal medaljer. Men eftersom jag också känner till svårigheterna bakom framgångar kommer jag att följa tävlingarna med blandade känslor. Jag hoppas att alla kommer att få vara friska och skadefria och att de kan prestera sitt bästa.
Text: Carl-Magnus Höglund
Astrid Schubring har lett två forskningsprojekt om idrottare som satsar mot OS eller ett världsmästerskap.