Bild
Regnbågsflaggor som svajar i vinden, fotografi.
Länkstig

HBT-rättigheter används för att konstruera svenskhet

Publicerad

HBT-rättigheter anses vara en del av det som ska uppfattas som svenskt, men bara om individer är HBTQ på ”rätt sätt”. Katharina Kehls avhandling The Right Kind of Queer visar att HBT-rättigheter används för att bygga bilden av ett jämlikt och inkluderande Sverige samtidigt som rasifierade HBTQ-personer utesluts från föreställningar om kollektiv svenskhet genom olika typer av homonationalistiska narrativ.

HBT-rättigheter är idag inkluderade i många delar av det svenska samhället och används på olika sätt som markör för det som uppfattas som svenskt. Som symbol för dessa rättigheter svajar regnbågsflaggor i de flesta svenska kommuner och många vårdcentraler och arbetsplatser är numera HBTQ-certifierade. I sin avhandling The Right Kind of Queer undersöker Katharina Kehl hur HBT-rättigheter inkluderas i den samtida bilden av svenskhet och analyserar vem som ses som en del av denna specifika svenskhet.  

HBT-rättigheter som utvecklingsmarkör

För att få fram kunskap om vilken roll HBT-rättigheter har när svenskhet konstrueras har Kehl undersökt narrativ och aktiviteter som har homonationalistiska drag. Kehl har analyserat en högerpopulistisk pride-manifestation, en marknadsföringskampanj från Försvarsmakten och ett öppet Instagram-konto för rasifierade HBTQ-personer. I avhandlingen sätter Kehl dessa i relation till och en teoretiska text diskussioner om begreppet homonationalism.

– Homonationalism är ett omdiskuterat begrepp, men i min analys är det ett verktyg för att förstå samtida gränsdragningar kring HBT-rättigheter. Begreppet kan användas för att visa hur HBT-rättigheter nyttjas som en markör för att visa på ett lands utveckling eller för att benämna hur en del av HBTQ-minoriteten inkluderas, samtidigt som en annan del av minoriteten utesluts när svenskhet konstrueras, säger Kehl.

– Den högerpopulistiska pride-manifestationen utnyttjar HBT-rättigheter och inkluderingen av vita HBTQ-personer för att tydligt utesluta rasifierade personer från föreställningar om vad det innebär att vara svensk. Försvarsmaktens marknadsföringskampanj jobbar däremot tydligt med inkludering av HBTQ-personer men använder denna inkludering som en markör för svensk moralisk överlägenhet på internationell nivå, berättar Katharina Kehl.

HBTQ på ”rätt sätt”

När Kehl analyserar rasifierade HBTQ-personers berättelse om sina upplevelser av HBTQ-sammanhang hittar Kehl att individer känner att de behöver vara HBTQ på ”rätt sätt” för att inkluderas i olika sammanhang. Att vara HBTQ på rätt sätt handlar om vilka förväntningar som finns på rasifierade HBTQ-personer i vita HBTQ-sammanhang, men också runt om i det svenska samhället.

– I materialet jag har undersökt är det tydligt att vita HBTQ-personer som utmanar heteronormen lagom mycket i relation till exempel äktenskap och föräldraskap, lättare inkluderas i svenskheten, medan rasifierade HBTQ-personer inte nödvändigtvis ses som en del i det som uppfattas som svenskt, säger Kehl.

Text: Evelina Assarsson

Mer information

Katharina Kehl disputerade med sin avhandling The Right Kind of Queer: Race, Sexuality, and Gender in Contemporary Constructions of Swedishness den 4 december 2020.

Läs en sammanfattning av Katharina Kehls avhandling (Gupea)