HBT-rättigheter är idag inkluderade i många delar av det svenska samhället och används på olika sätt som markör för det som uppfattas som svenskt. Som symbol för dessa rättigheter svajar regnbågsflaggor i de flesta svenska kommuner och många vårdcentraler och arbetsplatser är numera HBTQ-certifierade. I sin avhandling The Right Kind of Queer undersöker Katharina Kehl hur HBT-rättigheter inkluderas i den samtida bilden av svenskhet och analyserar vem som ses som en del av denna specifika svenskhet.
HBT-rättigheter som utvecklingsmarkör
För att få fram kunskap om vilken roll HBT-rättigheter har när svenskhet konstrueras har Kehl undersökt narrativ och aktiviteter som har homonationalistiska drag. Kehl har analyserat en högerpopulistisk pride-manifestation, en marknadsföringskampanj från Försvarsmakten och ett öppet Instagram-konto för rasifierade HBTQ-personer. I avhandlingen sätter Kehl dessa i relation till och en teoretiska text diskussioner om begreppet homonationalism.
– Homonationalism är ett omdiskuterat begrepp, men i min analys är det ett verktyg för att förstå samtida gränsdragningar kring HBT-rättigheter. Begreppet kan användas för att visa hur HBT-rättigheter nyttjas som en markör för att visa på ett lands utveckling eller för att benämna hur en del av HBTQ-minoriteten inkluderas, samtidigt som en annan del av minoriteten utesluts när svenskhet konstrueras, säger Kehl.
– Den högerpopulistiska pride-manifestationen utnyttjar HBT-rättigheter och inkluderingen av vita HBTQ-personer för att tydligt utesluta rasifierade personer från föreställningar om vad det innebär att vara svensk. Försvarsmaktens marknadsföringskampanj jobbar däremot tydligt med inkludering av HBTQ-personer men använder denna inkludering som en markör för svensk moralisk överlägenhet på internationell nivå, berättar Katharina Kehl.
HBTQ på ”rätt sätt”
När Kehl analyserar rasifierade HBTQ-personers berättelse om sina upplevelser av HBTQ-sammanhang hittar Kehl att individer känner att de behöver vara HBTQ på ”rätt sätt” för att inkluderas i olika sammanhang. Att vara HBTQ på rätt sätt handlar om vilka förväntningar som finns på rasifierade HBTQ-personer i vita HBTQ-sammanhang, men också runt om i det svenska samhället.
– I materialet jag har undersökt är det tydligt att vita HBTQ-personer som utmanar heteronormen lagom mycket i relation till exempel äktenskap och föräldraskap, lättare inkluderas i svenskheten, medan rasifierade HBTQ-personer inte nödvändigtvis ses som en del i det som uppfattas som svenskt, säger Kehl.
Text: Evelina Assarsson
