Hedersdoktor med fokus på effektiva skolfaktorer

Bild

Leonidas Kyriakides samarbetar sedan länge med Utbildningsvetenskapliga fakulteten, i synnerhet inom forskningsmiljön "Förutsättning, Utbildning, Resultat " (FUR). Under årens lopp har hans arbete haft stor betydelse för forskning om och utvärdering av olika skol- och utbildningsfaktorers betydelse (eng. educational effectiveness).

Hur väcktes ditt intresse för det här forskningsfältet?

"Att främja lärande bör vara huvuduppdraget för alla utbildningssystem, skolor och lärare. Genom att studera skolfaktorers inverkan och bidra till utvecklingen av en teoretisk ram för forskning om skolfaktorers betydelse kan man också bidra till att främja lärandet hos studenter och elever.

När jag för över 20 år sedan bestämde mig för att studera skolfaktorer var det för att bidra till den teoretiska utvecklingen av området genom att utveckla en modell som tar hänsyn till utbildningens dynamiska karaktär, men jag ville också skapa kopplingar mellan pedagogisk effektivitetsforskning och lärar- och skolutveckling."

Jag har insett att de problem som vi måste 'lösa' när det gäller skolans uppdrag är långt mer komplicerade och – låt mig tillstå – ännu intressantare än de jag löste som matematikstudent

Ett annat skäl till mitt intresse har att göra med svårighetsgraden på forskningsfrågorna inom området. När jag gick i grundskolan älskade jag matematiken, eftersom den gav mig en chans att lösa problem och vara kreativ. Jag uppskattar fortfarande att lösa matematiska problem, men jag har insett att de problem som vi måste "lösa" när det gäller skolans uppdrag är långt mer komplicerade och – låt mig tillstå – ännu intressantare än de jag löste som matematikstudent.

Att hitta faktorer som har en positiv inverkan, att förklara varför dessa faktorer är viktiga och specificera under vilka förhållanden och för vem dessa faktorer främjar lärande är en mycket komplex och utmanande uppgift, på grund av den dynamiska karaktär som präglar all utbildning."

Kan du dela med dig av några viktiga resultat från din forskning?

"För över femton år sedan utvecklade vår forskargrupp en teoretisk, dynamisk modell för att mäta olika skolfaktorers betydelse. Denna modell tar hänsyn till påverkansfaktorer på fyra nivåer: student-, lärar-, skol- och utbildningssystemsnivå.

Den utgår också från att undervisnings- och inlärningssituationen påverkas av det bredare utbildningssammanhang där studenter, lärare och skolor förväntas verka.

 Jag argumenterade för behovet av att etablera ett evidensbaserat, teoridrivet tillvägagångssätt för lärar- och skolutveckling. 

Utvecklingen av den dynamiska modellen syftade inte bara till att beskriva skoleffektivitetens komplexa karaktär, utan skulle också utgöra ett ramverk för en förbättringsstrategi. Jag argumenterade för behovet av att etablera ett evidensbaserat, teoridrivet tillvägagångssätt för lärar- och skolutveckling. För att åstadkomma det genomförde vi flera studier som gav empiriskt stöd för den dynamiska modellen, särskilt på klassrums- och skolnivå.

Vårt nästa steg var att utveckla en särskild strategi för att främja kvalitet i utbildningen som också tar hänsyn till de viktigaste lärdomarna från forskning om skolutveckling. På så sätt utvecklades det dynamiska tillvägagångssättet för lärar- och skolutveckling.

Under det senaste decenniet har resultat som stödjer det dynamiska tillvägagångssättet framkommit från både nationella och internationella experimentella studier. Mer specifikt har dessa studier gett stöd till de viktigaste antagandena, genom att först och främst visa effekten av det dynamiska tillvägagångssättet när det gäller att främja elevernas lärande, genom att utveckla lärarnas och skolans funktioner.

För det andra har dessa studier undersökt betydelsen av det dynamiska tillvägagångssättet för att främja olika typer av läranderesultat – inklusive minskning av mobbning – och på så sätt har de gett empiriskt stöd för argumentet att det dynamiska tillvägagångssättet kan betraktas som generiskt till sin natur. För det tredje har mervärdet av att använda det dynamiska tillvägagångssättet för lärar- och skolutveckling under en period som är längre än ett läsår demonstrerats."

Vad arbetar du med just nu?

"Jag har nyligen publicerat en bok som argumenterar för vikten av att främja inte bara kvalitet utan också likvärdighet i utbildningen.

För tre år sedan publicerade vi en bok som kan ses som slutprodukten av den första etappen på en resa som startade för 20 år sedan och som syftar till att gradvis etablera ett evidensbaserat och teoridrivet tillvägagångssätt för att främja kvalitet i utbildningen. Under de senaste fem åren har vi bestämt oss för att ta nästa steg och försöka utveckla en teori som kan hjälpa oss att främja inte bara kvalitet utan också likvärdighet.

Jag förväntar mig att ytterligare utvärderingar av den dynamiska modellen och det dynamiska tillvägagångssättet för att främja kvalitet och rättvisa i utbildningen kan hjälpa forskare, beslutsfattare och praktiker att dels få en bättre förståelse för effektivitetens komplexa och dynamiska natur, dels använda denna förståelse för att förbättra elevernas resultat och göra klassrum, skolor och utbildningssystem mer likvärdiga."

Vad betyder det för dig att bli utnämnd till hedersdoktor?

"Först och främst vill jag rikta ett djupt tack till mina kollegor vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för utnämningen. Det är en ära och ett nöje för mig att få ett hedersdoktorat vid Göteborgs universitet, som är ett ledande universitet i landet med excellenta forskare inom bland annat utbildning. Jag ser det som ett erkännande av mina bidrag till effektivitetsområdet och ett tecken på att de utmärkta samarbeten som jag har haft med flera fakultetsmedlemmar i över tio års tid uppskattas. Utnämningen stärker våra band för fortsatt samarbete under de kommande åren."

Promoveringsceremonin äger rum den 20 oktober 2023.

Intervju: Kristina Modigh