I ny forskningsmiljö undersöks språkets roll i segregationen
Forskningsmiljön ”Segregationens språk” har anslagits nästan 18 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för att undersöka språkets roll inom segregationen, ett välkänt problem i såväl Göteborg som i många andra svenska städer. Det tvärvetenskapliga projektet samlar forskare från flera lärosäten, däribland Göteborgs universitet. Helena Holgersson, lektor vid Institutionen för kulturvetenskaper, är en av de medverkande. Läs hennes tankar om forskningsprojektets utformning och fokus, hennes egen roll samt vad hon hoppas att projektets utgång kan leda till.
Grattis till anslaget! Vad är det ni ska undersöka?
Stort tack! Vi menar att den segregation som präglar våra städer idag inte bara är rumslig och socioekonomisk, utan också språklig och symbolisk. Språket förmedlar våra tankar, känslor och handlingar, det skapar, återskapar och utmanar gränser, identiteter och maktstrukturer. Detta gäller såväl i vardagen som i politiken och i utvecklingen av våra städer.
Hur ska ni gå till väga och hur länge löper projektet?
Vi har fått medel för en forskningsmiljö, vilket innebär att vi kommer att hålla på i sex år. Vi kommer också att utlysa en doktorandtjänst. Planen är att undersöka segregationens språk på fyra sätt. Med hjälp av Språkbanken ska vi analysera hur samtalet om segregation har utvecklats och förändrats i Sverige under de senaste femtio åren. Vi ska göra en policyanalys av hur segregation framställs som ett problem och vilka lösningar som då formuleras för att motverka den, samt av flerspråkighetens roll i kommunikationen.
Vi ska titta på hur segregationen materialiseras i det offentliga rummet, exempelvis på skyltar av olika slag. Och dessutom ska vi etnografiskt undersöka hur invånare i socioekonomiskt utsatta respektive privilegierade områden talar om och upplever segregationen, samt hur de förhandlar flerspråkighet i sin vardag.
Vad kommer du att fokusera på?
Vi kommer att arbeta tillsammans med i de olika delstudierna, men främst är det tänkt att jag ska intervjua och följa människor i olika delar av Göteborg. Det är ett arbetssätt som jag är van vid från tidigare studier.
Vad hoppas du att projektet kommer att ha bidragit till när det avslutas?
Forskning om segregation har sällan inkluderat språkvetenskapliga perspektiv, så där tror jag att vårt tvärvetenskapliga kommer att kunna göra ett viktigt bidrag. Utan förståelse för språkets roll riskerar åtgärder som sätts in för att motverka segregationen att slå fel. Även vårt fokus på mångspråkighet är unikt.
Medverkande i forskningsmiljön "Segregationens språk: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer"
- Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
- Helena Holgersson, Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
- Maria Löfdahl, Institutet för språk och folkminnen
- Nazem Tahvilzadeh, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
- Daniel Wojahn, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola
- En doktorand vid Göteborgs universitet
- En forskningsingenjör, Språkbanken Text, Göteborgs universitet
Text: Erik Pedersen
Läs mer
Intervju med Johan Järlehed, forskare i flerspråkighet vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, och huvudsökande till forskningsmiljön.
