Den parlamentariska kommitténs förslag på hur public service ska regleras från år 2026 till 2033 har varit ute på remiss och svaren från de 119 remissinstanserna har kommit in.
Professor Jesper Strömbäck, vice prefekt vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), och docent Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom, har skrivit ett remissvar från Göteborgs universitet. Jesper Strömbäck säger:
- Det är viktigt för JMG och Nordicom att kunskap från forskning verkligen tas tillvara när politiska beslut ska fattas. Därmed är det viktigt att vara med och svara på remisser som berör mediefrågor.
Universitetet ställer sig i huvudsak bakom det förslaget, men riktar kritik mot att kommittén inte fördjupat sig i förändringarna i medielandskapet och vad det betyder för samhället i stort. Detta har lett till genomgående brister i förslaget, vilket det betonas i remissvaret.
Public service behöver mer pengar
Kommittén meddelar i sitt förslag att de vill minska public service-bolagens medelstilldelning, som sedan 2002 årligen höjts med två procent. Jesper Strömbäck och Jonas Ohlsson skriver att:
”Public service finansieras av allmänheten och ska också verka i allmänhetens intresse. Vi talar här om en samhällsbärande institution som hör till de mest betrodda som vi har här i Sverige. Universitetet kan inte se att det finns några sakligt grundade argument för att de sparbeting som kommittén föreslår ligger i allmänhetens intresse. Universitetet föreslår därför att uppskrivningen av medelstilldelningen till public service-bolagen – som ett minimum – bibehålls på två procent per år under den kommande tillståndsperioden”.
Utmaningar på mediemarknaden är stora och kan leda till spridning av desinformation, polarisering och att färre får tillgång till pålitliga nyheter. Public service är viktigt för folkbildningen och för att sätta en hög standard i journalistiken. Samspelet mellan public service och privata aktörer har visat sig vara bra för den nationella mediemarknadens stabilitet. Något som är viktigt för demokratin och det svenska språket. Jesper Strömbäck och Jonas Ohlsson skriver:
”Public service är det mest kraftfulla mediepolitiska verktyget för att mildra dessa negativa konsekvenser av globaliseringen och digitaliseringen i ett litet land och språkområde som det svenska. Men – det förutsätter en adekvat resurstilldelning”.
Saklighet och förtroende
Universitetet föreslår fler ändringar i förslaget, bland annat att kraven ska förtydligas på att public service ska jobba med jämställdhet, mångfald och att motverka diskriminering.
Kommittén likställer saklighet och opartiskhet som lika viktiga. Allt mer råder olika verklighetsuppfattningar baserade på åsikter och inte fakta. Innehåll bör därför först och främst bygga på evidens och saklighet vara överordnad opartiskhet enligt universitetet. Därför föreslås en alternativ formulering:
”Programverksamheten ska bygga på saklighet och evidens, opartiskt och med beaktande av en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet”.
I förslaget framhålls vikten av att public service stärker sitt förtroende och legitimitet hos allmänheten. Det står bland annat att:
”Det ligger ett stort ansvar på företagen att nå de som idag har ett lägre förtroende”.
Detta är universitetet kritiskt mot då förtroendet för medier till stor del påverkas av faktorer utanför deras kontroll. Att public service ska vara ansvarigt för och lägga resurser på att stärka och undersöka förtroendet är därför inte rimligt, och kan anses vara politiskt motiverat.
I betänkandet ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34) redovisar 2023 års parlamentariska public service-kommitté sina förslag till hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033. Förslagen syftar till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende.
Text: Elin Andersson och Annie Rolén
