Kamp mot klockan för forskare i unikt rumänskt grottkloster
I ett grottkloster i Murfatlar i Rumänien finns graffiti med kyrilliska, glagolitiska och grekiska bokstäver sida vid sida med en gåtfull runliknande skrift. Klostret började användas under 800-talet och har ett unikt historiskt och kulturellt värde. Men nu hotas det av höjda vattennivåer och en internationell forskargrupp för en kamp mot klockan för att dokumentera platsen.
Mycket nära Donaus delta, ungefär två mil från den rumänska kuststaden Constanța ligger ett märkligt grottkomplex. Det har karvats ut i en kalkstenskulle och består av flera kyrkor, kryptor och gallerier. Redan under romarriket började man bryta kalksten på platsen och man vet med säkerhet att klostret användes mellan 800–1200-talet.
– Murfatlar var en anhalt för pilgrimer, men också andra som tog sig från Svarta havets norra kust till Konstantinopel. Vikingarna tog den här vägen ibland och även handelsresande, säger Antoaneta Granberg, docent i slaviska språk på Institutionen för språk och litteraturer.
Ochiffrerade bokstäver förbryllar
Tillsammans med fyra andra ingår hon i en internationell grupp forskare som gjort flera expeditioner till Murfatlar. Hennes specialistområde är fornkyrkoslaviska som är det äldsta kända slaviska skriftspråket. Det skrevs ursprungligen med glagolitiska bokstäver, och sådana inskriptioner finns det flera av i grottklostret.
– Det som gör klostret unikt är att det finns graffiti på flera olika språk skrivna med flera olika alfabet. Grekiska, glagolitiska, kyrilliska och något vi kallar för runliknande. Den runliknande skriften är fortfarande inte dechiffrerad, vi vet inte än vilket språk det rör sig om, säger Antoaneta Granberg.
En anledning till att man inte lyckats dechiffrera skriften än är att den tidigare dokumenteringen av materialet har varit felaktig. Nu vill man dokumentera allt så exakt och komplext som möjligt med hjälp av modern teknik, både byggnaden och inskriptioner och avbildningar. På så sätt ökar också möjligheterna till dechiffrering.
– Det är den stora utmaningen och forskningsdrömmen – att komma fram till hur de okända bokstäverna ska tydas.
Utöver texterna finns även flera bildgraffiti av djur och människor och även en del geometriska figurer, bland annat många olika former av kors.
Vatten tränger in
Innan forskargruppen började undersöka klostret 2021 hade det varit igenbommat länge, med undantag för några forskarexpeditioner. Klostret återupptäcktes av en slump i slutet av 1950-talet. Öppningen till grottan var då helt täckt av växtlighet. Rumänska arkeologer undersökte sedan klostret under några år. För att förstärka konstruktionen byggde man ett hölje och placerade ut cementpelare, men platsen ansågs ändå inte säker och stängdes.
– Även om syftet var gott så förstörde man en del av den ursprungliga miljön. Och resultatet blev att man stängde in fukten.
Och nu har det plötsligt blivit bråttom att dokumentera grottklostret. En av Donaus kanaler rinner bara 100 meter därifrån och vattennivån stiger på grund av klimatförändringar. Vattendroppar tränger upp både underifrån och sipprar ner.
– På sätt och vis är det vi gör en räddningsexpedition. Kalken är mjuk och det som människor lämnat som spår riskerar att försvinna på grund av fukten. På vissa ställen är ytan nästan pulveriserad och extremt känslig, säger Antoaneta Granberg.
Utmanande arbete på platsen
Hon och hennes kollegor använder sig bland annat av en sorts 3D-fotografering, men tekniken är långt ifrån heltäckande och arbetet på den fysiska platsen är viktigt. Och att arbeta där i mörkret har sina utmaningar. Några räta linjer existerar inte, väggarna är oregelbundna och rummen har karvats ut i olika nivåer.
– Det går inte att säga att en inskription finns på ”norra väggen”. Vi måste använda andra markörer. Eftersom det handlar om sakrala rum är det viktigt att veta placeringen för att kunna tolka och förstå budskapet. Om det till exempel är skrivet nära altaret eller nära ingången till kyrkan.
Under hösten kommer man att presentera en del forskningsresultat från fältarbetena och senast i månadsskiftet september/oktober var Antoaneta Granberg och jobbade i Murfatlar.
Rumänska myndigheter har fått finansiering för att konservera grottklostret under de närmaste åren.
– Men vi är rädda att en del av materialet kommer att förstöras. Det känns förstås väldigt tungt, men just därför är det också viktigt att vi påskyndar dokumentationen och säkrar detta ovärderliga kulturarv för framtida forskning, säger Antoaneta Granberg.
Bildkälla för samtliga foton: Documentation NAIM–BAS expedition 2022–2023
På torsdag den 19 oktober arrangerades en halvdag på Humanistiska fakulteten om den pågående undersökningen av grottklostret.