Det var i slutet av förra året som koalitionsregeringen, ledd av förbundskansler Olaf Scholz, kollapsade. Sedan dess har bland annat den hackande tyska ekonomin och stödet till Ukraina debatterats flitigt. Men det är migrationspolitiken som hamnat i fokus den senaste tiden, vilket också satt sin prägel på det politiska språkbruket. Magnus P. Ängsal är docent i tyska och har bland annat forskat om språk och politik. Han ser likheter mellan den tyska valrörelsen och hur det såg ut i Sverige inför valet 2022.
– Precis som i Sverige under den senaste valrörelsen är tonläget högt och känsloladdat. Migrationsfrågan är central och då brukar det bli emotionellt och polariserat. Det högerradikala partiet Alternative für Deutschland vill se en ”Migrationswende”, alltså en vändpunkt, en brytning med det gamla. Ordet är bildat i analogi till andra kända vändpunkter i den tyska närhistorien: ”Energiewende” om energipolitiken och ”Zeitenwende” om Tysklands förhållande till Ryssland.
Har språkbruket förändrats över tid, och i så fall hur?
– Många pekar på hur det politiska språket överlag alltmer präglas av ready-mades och talepunkter som hamras in, snarare än att politiker bryter argument mot varandra i debatter. Det ligger något i det även om kontrasterna mot tidigare ofta överdrivs.
Vilka frågor är stora i valrörelsen och hur tar det sig uttryck språkligt?
– Som sagt, migrationsfrågan är central. Även kristdemokratiska CDU och det nybildade vänsterpartiet BSW vill se en stram migrationspolitik. Det tar sig uttryck i slagord som ”Einreiseverbot” (inreseförbud) för asylsökande utan papper och ”Ausreisearrest” (arrest inför utvisning) för kriminella icke-medborgare. Även kriget i Ukraina är i fokus och där propagerar BSW för ”Bildung statt Bomben” (utbildning istället för bomber).
Ett av dina intresseområden som forskare är politiska metaforer. Vad gör dem intressanta?
– Metaforer skapar en struktur för tanken. När de är lyckade sätter de sig och kan upplevas som fullt naturliga. En aktuell metafor i Tyskland är ”Brandmauer”, brandväggen mot samarbete med AfD. Den använder De gröna som ett löfte i sin valkampanj nu när CDU har förklarat sig villigt att utnyttja passivt stöd från AfD.
Något annat som väckt ditt intresse som språkvetare – retoriska grepp, metaforer eller liknande?
– Jag tycker att AfD:s användning av ”Zeit für” är intressant. Uttrycket betyder ”dags för” och följs på olika plakat av det som partiet anser behövs: dags för återvandring utan bidrag, säkra pensioner, inre säkerhet, åsiktsfrihet med mera. Det skapar en enhetlig struktur och ”Zeit” anspelar på att tiden är kommen för AfD att, som de själva vill, bli en maktfaktor, nu när CDU inte längre vägrar lägga fram förslag bara för att de riskerar att få AfD:s stöd. Allt detta händer efter att den så kallade Ampelkoalition, trafikljuskoalitionen, brakade ihop i november förra året. Det som sker i Tyskland just nu påminner väldigt mycket om när decemberöverenskommelsen föll i Sverige för tio år sedan.
Text: Janna Roosch
