Konstens roll som minnesbärare i fokus i ny bok

Göteborgs första högre allmänna läroverk för flickor, eller Flickläroverket, var en del av byggnaden Artisten, som revs för att ge plats åt Göteborgs universitets konstnärliga fakultets nya byggnad. Boken är resultatet av offentliga minnesdagar där drygt 200 kvinnor, i åldrarna 70 till 97 år, som varit elever på Flickläroverket eller studenter vid Artisten deltog. Gestaltande ritualer, minnesrum, dans, utställningar och samtal la grunden för vad som kom att bli En båge genom tiden.

− När Flickläroverket i Artisten skulle rivas slogs jag av insikten att det till skillnad från ritualer som markerar stegen i en byggprocess, som första spadtag, taklagsfest, invigning, men att det saknas ritualer inför rivningar, säger Monica Sand, konstnärlig forskare och bokens redaktör.

En mediedebatt bröt ut när allmänheten blev medveten om att byggnaden skulle rivas och att Nils Nilssons målning Dansen från 1935 var hotad. I boken bidrar ett 20-tal Göteborgsbaserade konstnärer och forskare med olika perspektiv på byggnadens poetiska, sociala och mångsensoriska dimensioner.

Bland annat beskrivs återskapandet av Bågdansen och räddningen av Nils Nilssons muralmålning Dansen. Tillsammans med ett rikt foto- och bildmaterial, filmdokumentationer och ett ljudarkiv utgör boken ett tidsdokument där konst fungerar som minnesbärare över tid och rum.

− Förhoppningen är att boken ska bidra till historieskrivningen om kvinnors utbildning och kultur. Men också till livliga diskussioner om vems minnen som får plats i Göteborg och i andra städer, vilka konsekvenser rivningar har och på vilket sätt konst kan bidra med nya ritualer och minnesprocesser som kan öka omsorgen om det befintliga, säger Monica Sand.