Bild
Mangroveträd vid vatten
Mangroveskogar lagrar mer kol per kvadratmeter än någon annan landbaserad skogstyp. Kustekosystemen tillhör jordens mest utsatta ekosystem och de har större potential att lagra kol än vad forskarna tidigare trott.
Foto: Yvonne Yu Yan Yau
Länkstig

Kustnära ekosystem släpper ut mindre metan till atmosfären

Publicerad

De är små remsor av växtlighet där havet möter land och de finns över hela vår jord, från polerna till tropikerna. Men trots sina relativt små arealer globalt sett, är våra kustområden otroligt viktiga för jordens klimat. Nu visar ny forskning från Göteborgs universitet att metanutsläppen från dessa ekosystem är lägre än vad forskningen tidigare antagit.

Sjögräsängar, havsstrandängar, och mangroveskog ar är exempel på nyckelområden där ekosystemen visat sig vara effektiva på att fånga in och lagra kol och därmed mildra klimatförändringar och dess effekter.

Bild
porträttbild på Yvonne
Yvonne Yu Yan Yau, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

En olöst fråga är hur mycket av det lagrade kolet som går ut i atmosfären igen i form av de kolbaserade växthusgaserna koldioxid och metan (kolväte). Tidigare forskning har trott att dessa ekosystem med så kallat ”blått kol” släpper ut stora mängder metan, vilket delvis minskar nettoklimatnyttan av kolinlagringen.

– Mina resultat visar istället att metanutsläppen i kustekosystemen är lägre än vad som tidigare uppskattats och dessutom betydligt lägre än utsläppen från sötvattensekosystem som sjöar och reservoarer, säger Yvonne Yu Yan Yau, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

– Kustekosystemen har därmed större potential att lagra kol än vad vi tidigare trott. De är väldigt betydelsefulla för vårt klimat och det är angeläget att vi skyddar dem, säger Yvonne Yu Yan Yau.

Angeläget att skydda kustekosystemen

Kustekosystemen tillhör jordens viktigaste, men är också jordens mest utsatta. De är sårbara ekosystem för hot som främst kommer från mänskliga aktiviteter: kustutveckling, föroreningar, och skövling för att ge plats åt odlingar. Men de är också sårbara för effekterna av klimatförändringarna, som stigande temperaturer och havsförsurning.

Yvonne Yu Yan Yaus studier fokuserade inte bara på metanutsläppen. I avhandlingen undersöktes tidigare underutforskade transportvägar som grundvatten, och det visade sig att höga halter av metan transporteras via grundvattnet ut till mangroveskogar och havsstrandängar.

Bild
Glaciärsjö vid kusten i Arktis
Kustområdenas miljöer samverkar både med flodmynningar, våtmarker, hav och atmosfär. När glaciären smälter samlas smältvattnet först upp i små glaciärsjöar vid kusten och fortsätter sedan ut i havet via tusentals små bäckar.
Foto: Yvonne Yu Yan Yau

Forskningen visade också att inte all metan som produceras i dessa ekosystem släpptes ut i atmosfären. En del av metanet förbrukades istället i sedimentet och i vattnet, vilket minskade det metan som släpptes ut i atmosfären. Förmågan till metanförbrukning är också viktig att inkludera för att kunna göra korrekta beräkningar för metanbudgetar.

– Jag har också studerat kustekosystemet glaciärsjöar, eftersom glaciärer binder mycket organiskt kol. När glaciären smälter kommer kolet att tillföras det näraliggande kustvattnet via glaciärsjöar. Vi upptäckte också förhöjda halter av metan i närheten av glaciären”, säger Yvonne Yu Yan Yau.

Länk till avhandling: Methane offsets to carbon sequestration in coastal ecosystems.

Kontakt: Yvonne Yu Yan Yau, doktorand vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet,
e-post: yu.yan.yau@gu.se

Text: Annika Wall