Gröna mangroveskogar längs en flod i Brasilien. — Mangroveskogarna kan absorbera ännu mer koldioxid än forskarna tidigare trott. Det visar Alex Cabrals avhandling på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Foto: Alex Cabral

Mangroveträd viktigare för jordens klimat än tidigare känt

Publicerad

5 september 2024

vid

Ny forskning visar att mangroveskogar spelar en ännu viktigare roll för att fånga upp och lagra koldioxid än vad forskarna tidigare har förstått. Därför behövs skydd av dessa viktiga kustområden för att mildra klimatförändringarna.
– Även om Sverige inte har mangroveträd, påverkar deras betydelse oss alla. Att förstå hur de fungerar och stödja bevarande- och restaureringsinsatser är avgörande för en hållbar framtid, säger Alex Cabral, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Forskarna har länge vetat att mangroveskogar fångar mer kol per kvadratmeter än någon annan landbaserad skogstyp i världen och att de därmed att extremt viktiga för att mildra den globala uppvärmningen och dess effekter.

Nu visar en avhandling från Göteborgs universitet att mangroveskogar är ännu bättre än så: De inte bara fångar in kol från atmosfären och lagrar det i den leriga och syrefria jorden, utan de skickar också ut en stor del av det i havet som en typ av upplöst kol.

Alex Cabral med vattenprover för senare analys hemma i Sverige. Forskarna bodde på båtar inne i mangroveskogens floder. Alex Cabral använde sedan kajaker för att transportera utrustning till och från mätområden.

Flöden som förbisetts i tidigare forskning

En stor del av tidigare forskning har förbisett dessa flöden av kol från mangroveskogarna ut till havet. I sin doktorsavhandling visar Alex Cabral att detta kol når ända ut till kontinentalsocklarna, där det kan föras ut till djuphaven och lagras i tusentals år.

– Det här innebär att mangroveskogarna kan absorbera ännu mer koldioxid än vi tidigare trott, säger Alex Cabral, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

– Jag upptäckte också att mangroveträden effektivt fångar upp lustgas, en växthusgas som är betydligt mer potent än koldioxid och metan när det gäller att binda värme i atmosfären. Därmed bidrar mangroveskogens kombinerade kol- och lustgassänka att avsevärt mildra klimatförändringarna, säger Alex Cabral.

Bättre skydd av mangrove behövs

Mangrove är unika träd som växer i saltvatten längs kuster i tropiska och subtropiska områden och de utgör ett viktigt kustekosystem i dessa områden. Men mangroveskogar är – liksom ålgräsängar längs Sveriges kust – sårbara ekosystem för hot som främst kommer från mänskliga aktiviteter: kustutveckling, föroreningar, och skövling för att ge plats åt odlingar.

Nästan hälften av världens mangroveskogar riskerar en kollaps innan 2050, enligt en ny bedömning från Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Därför är skydds- och restaureringsinsatser avgörande. Förlust av mangroveskogar har allvarliga konsekvenser, bland annat ökad sårbarhet för erosion och naturkatastrofer, minskad biologisk mångfald, och – snabbare klimatförändringar.

Alex Cabral står i lera och tar prover. — Mangroveskogarna är varma och forskningen är full av praktiska utmaningar. Luften är full av myggor, jorden är mjuk och lerig med stora rötter och full av krabbor. Krabborna försöker ofta ta sig in i utrustningen och till och med krypa upp på forskarna.

– Att visa hur viktiga mangroveskogarna är för jordens klimat gör det möjligt för oss att utveckla ett bättre skydd av dessa områden. Kunskapen gör det också möjligt för oss att utveckla effektivare strategier för klimatförändringar, men också utvidga skyddet till andra kustekosystem, till exempel kustnära våtmarker och svenska ålgräsängar, säger Alex Cabral.

Text: Annika Wall