15-minutersstaden inspireras av den klassiska staden, så som den såg ut före bilismen och dess påverkan på stadsplaneringen. Syftet är att skapa hållbara, levande och bilfria stadsdelar.
– Den bottnar i en kritik mot den separation av olika funktioner som startade i och med massbilismens intåg i samhället och skapade längre avstånd mellan vardagsaktiviteter. Det är närheten till det man behöver i vardagen som är avgörande för att kunna gå, cykla eller resa kollektivt, säger Erik Elldér som är docent i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
200 svenska städer
Erik Elldér forskar om stadsbyggnad och mobilitet och har studerat hur närheten i svenska städer utvecklats under 25 år. I studier har han jämfört de 200 största tätorterna och i vilken grad de uppnår närhetsdimensionen av 15-minutersstaden. Han intresserar sig specifikt för vardagsaktiviteter – de boendes lokala utbud av jobb, handel, utbildning, vård och fritidsaktiviteter – och hur det påverkas av stadsbyggnad.
– Det är inte nödvändigtvis stadens storlek som är avgörande, utan snarare hur den är byggd och planerad, i termer av täthet, funktionsblandning, med mera. Många mindre städer med äldre bebyggelse som kom till innan bilismen lever i högre grad upp till att vara en 15-minutersstad, till exempel Visby och Ystad, säger han.
Ökar attraktiviteten
Det är inte bara i Sverige som konceptet fått uppmärksamhet under senare år. Efter pandemin har det väckt intresse över hela värden och inspirerat stadsutvecklare från Barcelona till Bogotá. Visionen är att man ska leva mer lokalt och nyttja det som är i närområdet. Men även om det är ekologiskt hållbart med 15-minutersstäder finns det problem.
– Den typ av kvarter som detta skapar blir attraktiva och priserna på bostäder går ofta upp. Det riskerar att tränga undan ekonomiskt svagare grupper, både boende och näringsidkare. Som stadsplanerare behöver man vara medveten om det, säger han.
Är Göteborg en 15-minutersstad?
– Ja, en relativt stor andel av befolkningen har gångavstånd till det viktigaste i vardagen. Sedan är Göteborg delat och det finns områden som inte är det, Torslanda till exempel. Det finns också platser där man bor tätt men där det bredare utbudet inte finns, som i flera av miljonprogramsförorterna, säger han.
Den 4 december 2024 klockan 12.00–13.00 presenterar Erik Elldér sin forskning i en digital lunchföreläsning som är öppen för alla.
Mer info och anmälan.
