Det är kanske inte något vi alla funderar över till vardags, men förr eller senare kommer döden att drabba oss alla. Men hur hanteras döden i den offentliga förvaltningen? Vad händer när någon dör, hur sköts den praktiska hanteringen av den döda och hur vägs detta mot saker som etik och värdighet? I en ny antologi med 20 författare, varav sex stycken från Förvaltningshögskolan, behandlas allt från organdonationer och dödsorsaksregister till polispräster som bringar dödsbudskap.
– Det är något som vi normalt inte ser som en förvaltningsfråga, men är ändå en stor apparat som många jobbar med. Frågeställningarna är också ofta samma som för de levande, och kan handla om till exempel miljökrav eller etiska överväganden, säger en av bokens medförfattare Oskar Svärd, doktor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan.
Antologin består av 20 kapitel skrivna av forskare inom vitt spridda ämnen som sociologi, historia, etnologi, litteraturvetenskap med mera. Förhoppningen är att boken ska inspirera till tankar och samtal både bland andra forskare och allmänhet.
– Avvägningarna är ofta väldigt intressanta, som till exempel hur mycket resurser vi ska lägga på de redan döda på bekostnad av de levande. Å ena sidan kan man säga att de döda inte bryr sig, men å andra sidan vill vi kanske inte bara ha massgravar utan att registrera dödsorsak heller, säger Oskar Svärd.
Boken som har titeln “Att lägga döden tillrätta - Hur död administreras i vårt samhälle” är utgiven på Santerus förlag.