Nytt nationellt nätverk för hälsokriser stärker svensk beredskap

Centrum för hälsokriser fick via ett regleringsbrev från Regering i uppdrag att genomföra insatser för att stödja och öka samarbetet mellan universitet och högskolor i deras arbete inom hälsokriser. Genom det nya nationella nätverket vill man bidra till att samhället blir bättre förberett för många olika framtida hälsokriser. Nätverket kommer att aktiveras vid kristider, men självklart även samarbeta mellan kriserna för att öka Sveriges beredskap.

Som ett led i detta arbete har man nyligen gjort en kartläggning över vilka verksamheter som bedriver arbete inom hälsokriser och vilka kompetenser som finns på svenska lärosäten. I december förra årets träffades experter från 15 olika lärosäten för att bilda det nya nätverket. Eric Carlström var en av experterna som deltog vid mötet. Han representerade Göteborgs universitet och är professor i vårdvetenskap och forskar inom områdena health och crisis management, han ingår även i Centrum för katastrofmedicin CKM vid Göteborgs universitet.

Bild

Vad är de viktigaste uppgifterna för nätverket?

– Nätverket kommer kunna hjälpa oss att lyfta fram de bästa
resurserna från landets olika lärosäten när det gäller kunskapsområden som berör hälsokriser. Det är lätt att tänka på pandemier här, med detta berör i lika hög grad andra hot som påverkar oss. Det skulle kunna vara vår förmåga att klara kyla eller långvariga värmeböljor, vattenföroreningar efter översvämningar, större kemolyckor, explosioner, större olyckor och skador vid väpnade konflikter, säger Eric Carlström.

Men det kan också handla om organisation och logistik för att hantera större händelser, menar han. Som till exempel metoder för evakuering av sjukhus och ”surge capacity” det vill säga hur vi kan resurssätta delar av samhället som inte räknas in i hälso- och sjukvårdssektorn, när behoven övergår våra förmågor. 

Kunskap, teknik och logistisk från samhällets alla utposter

– Vid mötet samlades ett axplock av specialkunskaper inom området. Där fanns exempelvis tekniker, samhällsvetare, medicinare, vårdvetare, logistiker och pedagoger representerade. Varje sådant huvudområde är uppdelat i ett stort antal specialområden vilket blev uppenbart vid mötet. En gemensam samtalsövning av ett krisscenario illustrerade också de många olika kunskaper som fanns samlade runt bordet och den potential som universitet i samverkan kan bli.

Centrum för katastrofmedicin CKM har ett flertal medarbetare som har omfattande forskning på områden som är av betydelse vid nationella, risker, hot och händelser. Vad kan CKM bidra med för nätverket?

– Centrumets inriktning mot totalförsvar innefattar mellanorganisatorisk samverkan vid kriser, trauman, krigsskador, logistik, triage, etik, övningstekniker, stabsarbete och surge capacity, där vi står för internationell forskning i framkant, säger Eric Carlström.
 

Ytterligare fyra experter från Göteborgs universitet, alla forskare vid CKM som ingår i nätverket:

• Albert Gyllencreutz Castellheim, docent och universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset
• Karen Da Costa, doktorsexamen internationella studier, universitetslektor i mänskliga rättigheter, Institutionen för globala studier.
• Yohan Robinson, föreståndare för Centrum för katastrofmedicin, avdelningschef totalförsvarsavdelning vid Försvarsmedicincentrum Göteborg.
• Fabian Taube, docent i experimentell arbets- och miljömedicin, adjungerad lektor vid Institutionen för medicin, medicinsk forskningsrådgivare vid Försvarsmedicincentrum Göteborg

Text: Susanne Lj Westergren