Engelska används i allt högre utsträckning inom arbetslivet, i högre utbildning och i sociala medier, och att kunna skriva bra på språket blir därför allt viktigare. Här spelar både grundskolan och barnens fritid en betydelsefull roll:
- Det finns indikationer på att skillnader i skolresultat mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. Tidigare forskning visar också att elevers ökade användning av engelska på fritiden kan inverka positivt på deras språkliga kompetens, och att pojkar i högre grad än flickor använder engelska på fritiden.
Det berättar Sofie Johansson, universitetslektor i flerspråkighet med inriktning mot ämnesdidaktik. Hon är medsökande till projektet “Exploring English Writing Proficiency among Grade 9 Students in Sweden through Automated Text Analysis of National Test Essays from 2000 to 2022”. Projektet har nyligen tilldelats fyra miljoner kronor i bidrag från stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.
Eva Olsson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik är huvudsökande för projektet, och tillsammans med Sofie Johansson och Linda Borger ska de tre forskarna under fem år bland annat ta fram ny kunskap om svenska grundskoleelevers skrivförmåga på engelska.
Unikt undersökningsmaterial
Forskargruppen ska analysera 4 000 texter skrivna av elever i årskurs 9 vid nationella prov, samt lärares bedömningar av samma texter. Texterna är skrivna under perioden 2000–2022 och är ett material som inte använts vid den här typen av forskning tidigare.
- Med hjälp av nyutvecklade språkteknologiska verktyg ska vi undersöka olika aspekter av vad som gör elevtexterna enklare eller mer komplicerade vad gäller språket. Det rör till exempel vilket ordförråd som används, hur komplex meningsuppbyggnaden är, samt hur texterna binds samman. Dessa språkvetenskapliga drag ska sedan jämföras över tid för att vi på så sätt också ska kunna undersöka eventuella förändringar i elevers skrivkompetens, säger Sofie Johansson.
Förutom att analysera elevernas färdighetsnivåer ska forskarna också undersöka om det finns skillnader mellan texter skrivna av pojkar och flickor.
- Vi tre forskare ska fokusera olika områden i projektet. Jag kommer framför allt att analysera hur eleverna uttrycker sig samt undersöka vilken typ av ord som används, till exempel vardagliga eller akademiska ord, något som jag har forskat på tidigare. Vi ska också samarbeta med forskare i USA för att utvärdera vilka analysverktyg som skulle kunna användas av svenska lärare i framtiden, berättar Sofie Johansson.
Lärare kan få bedömningsstöd i framtiden
Med projektet hoppas forskarna kunna bidra med viktig kunskap till lärare inför sin planering av engelskundervisningen. Det kan vara hur kursplaner i skolämnet ska utformas och hur skriftlig förmåga i engelska ska bedömas. De tre forskarna vill också bidra till att lärare kan få ett bättre stöd vid bedömning av elevtexter.
- I framtiden ska nationella prov i engelska vara digitala. Då kan lärarna ha behov av en automatiserad textanalys som stöd i sin helhetsbedömning av elevtexterna, något som vår forskning kan bidra med. På så sätt kan elevernas texter bedömas mer likvärdigt, säger Sofie Johansson.
Text: Karin Wenzelberg
