Bild
En grupp kvinnor och män deltar och applåderar under ett möte eller en konferens. De ser engagerade och uppmärksamma ut.
Foto: Ryan Brown, UN Women
Länkstig

Ökat förtroende för kvinnliga politiker i Mellanöstern och norra Afrika

Publicerad

Människor i Mellanöstern och i norra Afrika har ett större förtroende för kvinnliga politiker än för manliga. Detta beror delvis på en frustration med traditionellt ledarskap. Trots det får manliga politiker fler röster i valen. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Vi kan se ett attitydskifte i Mellanöstern och norra Afrika (MENA). Det är en region där patriarkala attityder tidigare visat sig vara starka och den kvinnliga representationen i offentligheten låg, säger Ellen Lust, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.  

Ellen Lust är en av två forskare bakom enkätstudien som totalt 30 000 personer från Algeriet, Egypten, Jordanien, Libyen, Marocko och Tunisien svarat på hösten 2022. Resultaten visar att majoriteten var mer benägna att uttrycka sitt stöd för kvinnliga politiker och se dem som mer kapabla ledare. 

Könskvotering lyfter kvinnors politiska representation 
Forskarna tror att folk uttrycker större förtroende för kvinnliga politiker idag på grund av förändrade köns- och ledarroller. En ung, mer liberal befolkning, globala influenser samt de könskvoteringar som införts i regionen under 2010-talet har synliggjort kvinnor som politiska aktörer. Enligt Ellen Lust kan detta ha ökat stödet. 

– Könskvotering gör det möjligt för kvinnor att bli valda och visa sin kompetens. När kvinnliga politiker presterar bra, ökar väljarnas benägenhet att stödja kvinnor i framtiden. Deras framgångar, både lokalt och internationellt, bryter ner negativa stereotyper som tidigare hållit tillbaka kvinnor. 

Folket vill ha ledarskap utan korruption 
Förändrade krav på ledaregenskaper och frustration med korruption driver också attityd-förändringen. Folket i regionen har länge varit missnöjda med de politiska ledarna och krävt mer rättvisa och ansvarsfulla styren. Enligt Ellen Lust kopplas denna frustration ofta till manliga ledare.  

– Folket är särskilt missnöjda över korruption i de länder vi studerar. Vår studie visar på ett minskat förtroende för manliga politiker, särskilt de som är kopplade till näringslivet. Trots att män ses som mäktiga och ha inflytelserika eliters stöd, anses de också vara mer korrupta. 

Kvinnor anses istället stå för medmänsklighet och moral. De anses också vara mer kapabla att hantera olika ledarskapsuppgifter, inklusive traditionellt mansdominerade roller som säkerhetsledning och ekonomiskt förvaltarskap. 

Manliga kandidater får fortfarande flest röster 
Trots ett ökat förtroende för kvinnliga kandidater räcker det inte hela vägen till valurnan. Enligt studien kan det bero på strategisk röstning – att undvika att rösta på en kandidat man tror ingen annan stödjer. Många trodde nämligen att deras personliga stöd för kvinnliga kandidater inte skulle speglas i resten av samhället. En annan anledning är att kvinnor ofta saknar resurser för att bedriva valkampanjer och utsätts för fysiskt motstånd och sexistiska kampanjer, som påverkar deras chanser negativt. 

För att fler ska rösta på de kandidater de verkligen tror på, istället för att rösta strategiskt, föreslår forskarna informationskampanjer som visar det utbredda förtroendet för kvinnliga kandidater.   

– Andra faktorer som kan främja kvinnlig politisk representation är utbildning, internetåtkomst och delaktighet i samhälle. Den förändrade synen på ledarskap kan även den bidra till att ändra politiska könsstereotyper och öka antalet kvinnliga politiker på sikt, säger Ellen Lust. 

TEXT: Sara Bjurenvall

Om studien

Studien som denna nyhet basers på heter Is the Future Female? Lessons from a Conjoint Experiment on Voter Preferences in Six Arab Countries och kan läsas i sin helhet här: https://gup.ub.gu.se/publication/336182  

  • Enkätfrågorna i studien undersökte människors attityder till könsroller samt om kön påverkar hur en politisk kandidats kompetens och ledarskapsförmåga uppfattas. Kön kategoriserades som män och kvinnor. 
  • Svaren samlades in mellan augusti och september 2022 från medborgare i Algeriet, Egypten, Jordanien, Libyen, Marocko och Tunisien.  
  • 30 000 personer över 18 år svarade på enkäten. 

Om forskarna 
Ellen Lust är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon är också grundare och ledare av forskningsinstitutet Governance and Local Development Institute (GLD) vid Statsvetenskapliga institutionen. 

Lindsay J. Benstead är professor i politik och globala studier vid Mark O. Hatfield School of Government och ledare för Middle East Studies Center (MESC) vid Portland State University.