Så kan ingripande klimatåtgärder göras utan svåra konflikter
Det går att genomföra klimatanpassningar utan att skapa svåra konflikter kopplade till användningen av naturresurser. Det menar flera forskare vid Göteborgs universitet som inför miljötoppmötet i Glasgow skriver i tidskriften World Development.
Åtgärder som grundas i lokala behov, och som tas fram i samarbete med dem som verkligen berörs, leder till klimatanpassningar som är fredliga, rättvisa och bra för miljön på lång sikt.
Klimatförändringar är en stor riskfaktor för framtida väpnade konflikter, inte minst när det gäller tillgång till samt användning och distribuering av naturresurser. Flera av de platser som är mest sårbara vid klimatförändringar sammanfaller även med områden där det finns en risk för ökade motsättningar och konflikt.
– I dessa områden är klimatanpassning av stor vikt för att upprätthålla människors möjligheter att bo kvar och leva, säger Hanna Leonardsson, forskare vid Göteborgs universitet och Utrikespolitiska institutet.
Återplantering och stadsplanering
Klimatanpassningar varierar brett men det handlar till exempel om att hitta andra grödor som klarar ett annat klimat, eller återplantering av skog som motverkar ökenspridning eller jordras i områden som drabbas av mindre eller mer nederbörd. Men det kan även handla om stadsplanering som tar vara på grönområden eller bygger skyddsvallar mot stigande havsnivåer.
– Att klimatanpassning kan leda till konflikter och exkludering har vi sett i till exempel Bangladesh där övergången till att producera räkor som klimatstrategi när havsnivån stiger driver bort lokala risproducenter. I Rwanda ser vi det när människor som bor i områden hotade av klimatförändringar flyttas och därmed också berövas möjligheten att försörja sig så som de gjort förut. Men det handlar även om att vissa delar av städer får en klimatvänlig och klimatanpassad prägel medan andra delar hamnar utanför, säger Hanna Leonardsson.
Ökar klyftorna
På så vis leder klimatanpassningar många gånger till ökade klyftor och social exkludering, även i väst. Tillsammans med flera kollegor vid institutionen för globala studier har Hanna Leonardsson och Annica Kronsell författat artikeln Achieving peaceful climate change adaptation through transformative governance, som publicerats i tidskriften World Development.
– För oss handlar klimatanpassning om att hitta lösningar på miljöproblem som inte leder till ökad exkludering, orättvisa eller konflikt. Då är det viktigt att ha med ett inkluderande arbetssätt där de som verkligen berörs av klimatåtgärderna kommer till tals och att klimatanpassningar görs utifrån de behov som finns, säger Hanna Leonardsson.
Därför förespråkar forskarna en styrningsmodell som bygger på samverkan mell
an olika aktörer på flera samhällsnivåer och där hänsyn tas till både sociala och miljömässiga utmaningar, så kallad ”transformative governance”.
– Det innebär att styrning för klimatanpassning görs på ett sätt som också inkluderar de mest marginaliserade i samhället och leder till trygghet och rättvisa för alla samhällsgrupper. Vi har ännu inte undersökt detta empiriskt på ett systematiskt sätt, så det är en hypotes som vi arbetar med, säger Annica Kronsell, professor i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.
Lokal förankring viktigt
I den vetenskapliga artikeln argumenterar forskarna att forskningsfälten politisk ekologi och fredsforskning kan bidra med värdefulla perspektiv på hållbarhetsstyrning. Inom fredsforskning lyfts fram att en grundförutsättning för samhällsförvandling är lokalt förankrade processer och politik. Detta sker genom deltagande och inflytande av de som berörs direkt, och att förändringar ska svara på befintliga behov i det lokala sammanhanget. Samtidigt lyfter forskning inom politisk ekologi fram betydelsen av relationer mellan natur och samhälle, och social rättvisa i förhållande till klimatförändringar.
– Det handlar om att ta hänsyn till maktrelationer: Mellan globala idéer, praktiker och aktörer och lokala aktörer och behov. Eller till exempel mellan synen på teknologisk utveckling och naturbaserade eller traditionella lösningar, säger Hanna Leonardsson.
TEXT: Linda Genborg
Hanna Leonardsson är fredsforskare med fokus på fredsuppbyggnad, demokratisering och hållbar utveckling genom lokala processer och myndigheter. Hon disputerade med avhandlingen "Navigating the Local: Municipal Engagement in Lebanese Local Peacebuilding" den 5 april, 2019.
Annica Kronsell leder forskningsprojektet "Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet" som belyser klimatförändringarnas sociala dimensioner och effekter. Beroende av vilket kön eller etnicitet någon tillhör, var i världen de bor eller vilken ekonomisk status de har, så påverkas människor på olika sätt när klimatet förändras.
