Bild
R/V Skagerak
Ombord på R/V Skagerak i den norska fjorden. Från vänster: Hans Olsson, Tobia Politi, Törner Hansson, Jean-Charles Pavard, Kristin Jackson-Misje, Elise Lorre, Emily Stratto, Bjørg Risebrobakken, Craig Smeaton, Coraline Leseurre.
Foto: Coraline Leseurre
Länkstig

Samverkan på R/V Skagerak stärker forskning till havs

Publicerad

I en värld som snabbt förändras ökar behovet av samverkan. Inte minst inom den marina forskningen. Det här blev tydligt vid R/V Skageraks senaste expedition till Svalbard som lockade forskare från olika områden. En av dem var belgiska oceanografen Coraline Leseurre. Hon menar att utbyte av kunskap ofta är vägen framåt för att hitta svar - och hon ser nu fram emot att fortsätta ett samarbete som inleddes ombord.

Oceanografer, biogeokemister, marinkemister och maringeologer – När R/V Skagerak i augusti lämnade Göteborgs för att färdas upp längs den norska kusten mot Svalbard var det ett skepp lastat med forskare från många marina områden.

Bild
R/V Skagerak i dimma.
Ut ur dimman. R/V Skagerak på väg mot Svalbard.
Foto: Filip Stedt/Göteborgs universitet

Oväntade resultat vid glaciär

Coraline Leseurre är oceanograf med inriktning inom marin biogeokemi och till vardags verksam vid Flanders Marine Institute i Belgien (VLIZ). Hon åkte med R/V Skagerak till Svalbard för att jobba med ett Horizon Europe-finansierat forskningsprojekt som går ut på att öka kunskapen om utsläppen av växthusgaser som koldioxid och metan från havsområden påverkas av faktorer som avrinning från glaciärer och havsis.

Bild
Provtagning ombord på R/V Skagerak
Under expeditionen genomfördes provtagningar i norska fjordar.
Foto: Göteborgs universitet

– Det här är något som kan ge oss bättre förutsättningar när det handlar om att ge ett underlag till klimatmodeller och alltså att förutse konsekvenserna av klimatförändringar, säger Coraline Leseurre.

Den nästan månadslånga expeditionen ombord på R/V Skagerak gav henne möjlighet att göra kontinuerliga koldioxid- och metanmätningar längs den norska kusten och uppe i Svalbard, och redan nu visar de första analyserna på intressanta resultat.

– Vi har oväntat höga koncentrationer av metan i ytvatten från ett område i Storfjorden i Svalbard och ännu högre koncentrationer nära en glaciär med marin utbredning, något som vi behöver titta närmare på, säger Coraline Leseurre.

Bild
CTD-mätare
Under expedition längs norska kusten upp till Svalbard gjordes totalt 148 CTD-mätningar (Conductivity, temperature and depth), några i relativt outforskade norska fjordar.
Foto: Tobia Politi

Nya samarbeten skapas

Expeditionen med R/V Skagerak blev alltså en framgång för Coraline Leseurre, och hon tycker att den goda samverkan ombord bidrog stort till den positiva upplevelsen och de goda resultaten. 

Ett exempel är det samarbete som hon inledde med forskaren Tobia Politi vid Göteborgs universitet. Han var ombord på R/V Skagerak med ett internationellt forskarteam för att leda fältarbete kring ett projekt som handlar om att undersöka utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas i norska fjordar (läs mer: Expedition ska undersöka växthusgaser i norska fjordar).

– Vi kom riktigt bra överens. Det var ett utmärkt tillfälle för oss att samverka och göra en jämförelse av våra instrument för kontinuerlig mätning av växthusgaser, säger Coraline Leseurre.

På det sättet kunde forskarna säkerställa korrekta och jämförbara data. 

– Den mångfacetterade miljön i just fjordar gör att de är fascinerande att studera, men också komplicerade. Det gör det extra viktigt att samverka, gärna tvärvetenskapligt, för att kunna undersöka dem, säger Tobia Politi. 

Tobia Politi
Forskaren Tobia Politi på labbet.
Foto: Göteborgs universitet

Samarbetet som de inledde i samband med expeditionen ombord på R/V Skagerak kommer förhoppningsvis att fortsätta utvecklas.

– Vi har redan planerat att diskutera våra respektive resultat tillsammans när de väl har analyserats. Det är ett utmärkt tillfälle att kombinera mätningar från ytvatten, vattenpelare och sediment i de två fjordarna Fensfjorden och Masfjorden där vi gjorde mätningar, säger Coraline Lesseure.

Hon menar att det är just sådant här samarbete som stärker den marina forskningen.

– Det kan verkligen vara avgörande med kunskapsutbyte mellan forskare inom olika områden. Havet har så många olika komplexa processer, och vi måste hjälpas åt för att lära oss mer om hur det verkligen fungerar. Det är så vi kan komma framåt, säger Coraline Leseurre. 

Text: Agnes Faxén