Bild
Dykare planterar ålgräs.
Matilda Rasmussen, Henrik Möller och Per Moksnes från forskargruppen Zorro var nöjda när de kunde konstatera att antalet ålgrässkott i det planterade området mer än tiodubblats.
Foto: Johan Severinson
Länkstig

Succé för ålgräsplantering i sand

Publicerad

Förra året planterades 80 000 ålgräsplantor i en grund havsvik vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust. När forskarna inventerade området i september kunde de till sin glädje konstatera att antalet plantor mer än tiodubblats.
– Det här är första gången metoden med sandtäckning har testats i stor skala med lyckat resultat. Det visar att det går att återplantera ålgräs även där förhållandena är svåra och våra vanliga metoder inte fungerar, säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet.

Ålgräsängarna i södra Bohuslän har minskat kraftigt de senaste årtiondena. På många platser har de försvunnit helt. I en grund vik vid Lilla Askerön i Tjörns kommun har Länsstyrelsen i Västra Götaland och forskare från Göteborgs universitet därför testat sandtäckning som metod för att återplantera ålgräs. 

Förra våren spreds sammanlagt 1 800 ton grovkornig sand ut på ett 10 000 kvadratmeter stort område i viken för att ge fäste till plantorna. Under sommaren planterades sedan ålgräsplantor för hand i området. 

– Genom att först lägga ut sand har vi skapat nya förutsättningar i en vik där det varit för grumligt för ålgräset att överleva. Det här är en ny metod i Sverige och därför är det extra roligt att ålgräset tagit sig så bra efter planteringen, säger Beatrice Alenius, marinbiolog och projektledare vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Bild
Drönarbild över ålgrasplantering.
Sommaren 2021 planterades 16 skott per kvadratmeter i ett rutmönster över det sandtäckta området. Nu hade rutmönstret växt igen till sammanhängande ängar i stora delar av planteringen, med i medeltal 140 skott per kvadratmeter.
Foto: Eduardo Infantes

Oväntad bra tillväxt

Den första uppföljningen, i slutet av förra året, lovade gott. Då hade antalet skott i området fördubblats. När forskarna återvände i september i år var de spända. De vet sedan tidigare att vintern är en kritisk tid för ålgräsplanteringar. Till sin glädje möttes de av en böljande ålgräsäng. Antalet plantor i området hade ökat från 80 000 till 860 000. 

– Ålgrässkotten har haft en oväntat bra tillväxt. Sannolikt har vi nu passerat en tipping point där ålgräset bidrar till att minska uppgrumlingen av sediment, förbättra ljusförhållandena och att ålgräsängen kan fortsätta att breda ut sig, säger Per Moksnes, forskare på institutionen för marina vetenskaper. 

Bild
Dykare planterar ålgräs.
Ålgräset planteras för hand av dykare.
Foto: Eduardo Infantes

Viktigt att skydda befintliga ängar

Ålgräsängar har en viktig ekologisk roll. Rötterna binder sedimentet och hindrar erosion och uppgrumling. De är också viktiga för den biologiska mångfalden. Vid besöket i september kunde forskarna konstatera att det myllrade av krabbor, havsanemoner, fiskar och andra havslevande djur.

Forskargruppen Zorro har arbetat med restaurering av ålgräsängar i tio år. Det här är första gången de testar sandtäckning som metod. 

–  Vi är glada att metoden fungerar. Men det är viktigt att komma ihåg att det både är dyrt och att riskerna att misslyckas är stora. Det är därför både billigare och bättre att skydda befintliga ålgräsängar än att restaurera, säger Per Moksnes.

Restaureringen är en del av ett fyraårigt projekt som drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten.

Text: Karl-Johan Nylén

Fakta om ålgräs

Ålgräs är en art av sjögräs som kan bilda ängar under ytan. Ålgräsängarna myllrar av liv och är viktiga för den biologiska mångfalden. De är bland annat barnkammare för många fiskar och kräftdjur. De bidrar också till att minska övergödning och klimatförändringar, genom att ta upp och lagra stora mängder näringsämnen och kol i sedimentet.

Ålgräsängar är ett av de mest produktiva ekosystemen som finns, men är hotade av till exempel övergödning och överfiske. Andra hot är mänsklig påverkan på grunda havsbottnar, som bryggor, muddring och ankring från båtar.