Sveriges pandemihantering minst politiserad i Norden

– Den svenska hanteringen av pandemin skiljer sig mest från de övriga nordiska länderna eftersom Sverige var det enda land som inte stängde ner verksamheter som exempelvis skolor. Här användes i stället rådgivning och rekommendationer för att försöka minimera spridningen av coronaviruset, säger statsvetaren Jon Pierre.

De fem nordiska länderna är i många avseenden lika varandra. Ländernas politik är uppbyggd kring starka välfärdsstater, politiken är parlamentarisk och förtroendebaserad med tonvikt på rättsstatsprincipen. Ansvaret för hälso- och sjukvårdssektorn ligger dock på olika institutionella nivåer, med Sverige som den mest decentraliserade modellen.

– Eftersom de här länderna är så lika varandra, blir den påtagliga skillnaden i hur de hanterade coronapandemin särskilt intressant. Krishantering skiljer sig nämligen från rutinartat beslutsfattande med fler obekanta variabler och mindre tid att diskutera och överväga olika alternativ.

Fler tvingande regler med ministerstyre

Jon Pierre och nio andra statsvetare i de nordiska länderna har undersökt i vilken grad reglering, styrning och samordning av krishanteringen under pandemin skiljde sig från normalt politiskt och administrativt agerande såväl inom som mellan länderna. De gjorde också jämförande analyser av pandemihanteringen och antalet bekräftade dödsfall i covid-19. Analysen är avgränsad till att fokusera på utbrottet av pandemin från början av 2020 till mars 2021.

Resultaten visar att Norge och Sverige avvek minst från normalt politiskt beslutsfattande under pandemin. De största skillnaderna fanns i Danmark, Island och Finland. Danmark, Finland och till viss del Norge förlitade sig på formell, hierarkisk kontroll för att samordna pandemihanteringen vilket innebar att politikerna tog makten. I Danmark och Norge skärpte regeringarna exempelvis kontrollen och styrningen över regioner och kommuner och stängde ner verksamheter som skolor och äldreboenden.

– I Danmark och Norge är det regionala och kommunala självstyret svagare än i Sverige. Eftersom länderna har ministerstyre har regeringarna i Danmark och Norge större möjligheter att styra förvaltningen än vad den svenska regeringen har. Sammantaget kan man säga att krishanteringen i Danmark och Norge var mer samordnad än den var i Sverige.

Ansvarsprincipen ger experterna makten

Studien visar att Sverige, och i viss utsträckning Island, hade en mer informell nätverksbaserad samordning av pandemin där expertmyndigheter som exempelvis Folkhälsomyndigheten hade stort inflytande. Detta kan till viss del förklaras av att hälso- och sjukvården hanteras av självstyrande regioner i Sverige och på Island. Sverige följde den så kallade ansvarsprincipen som innebär att de institutioner som har ansvar för en viss verksamhet under normala omständigheter också har det ansvaret i en kris.

– Det finns flera orsaker till att Sverige valt den här modellen. Det är svårt att ha en färdig ”plan B” att växla till i en kris. En sådan plan måste ständigt övas och utvecklas, och de alternativa rollerna måste bygga på den expertis som finns i myndigheter, regioner och kommuner. Nätverksstyrning är bra på att utnyttja den kunskap som finns i de verksamheter som ska styra, medan den hierarkiska styrningen har en fördel i att den kan utfärda tvingande regler.

Under våren 2020 fick Sverige en tillfällig pandemilag som syftade till att ge regeringen rätt att reglera offentliga sammankomster för att undvika trängsel och därmed minska smittspridningen av coronaviruset. Under normala omständigheter kan den svenska regeringen inte utfärda sådana regler.

– Här har vi ett exempel på krisåtgärd som bedömdes som helt nödvändig i Sverige, men som krävde särskild lagstiftning som gav regeringen dessa befogenheter.

Samma styrning av hanteringen av nästa pandemi

Coronakommissionens slutrapport som kom i februari 2022 visar att en förklaring till att Sverige hade högst dödstal i covid-19 i Norden är att de övriga nordiska länderna var bättre förberedda innan pandemin. Det gäller exempelvis medicinsk kompetens inom äldreomsorgen och god lagerhållning av personlig skyddsutrustning.

– En del av bristerna i den svenska pandemihanteringen är troligen lösta när nästa pandemi kommer, men de formella reglerna som styr relationerna mellan regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna ligger fast. Det innebär att den svenska regeringen kommer bistå med stöd och rekommendationer vid nästa pandemi också, men de kommer inte heller i framtiden att kunna detaljstyra regioner och kommuner, som formellt sett är självstyrande i Sverige, säger Jon Pierre.

Text: Anna-Karin Lundell