Personcentrerad vård, med sitt centrala fokus på partnerskapet mellan patienten och vårdpersonalen, eftersträvas alltmer i dagens hälso- och sjukvård. Denna typ av vård förutsätter fungerande kommunikation från och av både patienten och personalen. Detta är inte sällan problematiskt när det gäller barn, på grund av de många kommunikativa utmaningar som kan uppstå, till exempel vad gäller utvecklingsnivå, sjukdom och besvär, språklig kompetens och funktionsnedsättningar.
Principen om universell utformning (universal design på engelska), som lagts fram i lagstiftning och konventioner som FN:s funktionsrättskonvention, innebär att produkter och tjänster ska utformas så att de i största möjliga utsträckning kan användas av alla människor.
Strategier och redskap som kan användas av alla
Alternativ och kompletterande kommunikation omfattar strategier och redskap, till exempel bilder, tecken och appar med tal, som vanligtvis används av personer med kommunikativ funktionsnedsättning för att stödja kommunikation.
Men universell utformning med alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att stödja personcentrerad kommunikation och vård av alla barn, oavsett ålder eller eventuell funktionsnedsättning. Detta argumenterar författarna Gunilla Thunberg, Ensa Johnson, Juan Bornman, Joakim Öhlén och Stefan Nilsson teoretiskt för i artikeln Being heard – Supporting person-centred communication in paediatric care using augmentative and alternative communication as universal design: A position paper. I artikeln, som nu lyfts av tidskriften Nursing Enquiry, ges även exempel från tre olika barnsjukvårdsmiljöer där bildstöd användes universellt. Intervjuer genomfördes med barn och ungdomar (med och utan funktionsnedsättning), samt föräldrar och vårdpersonal i dessa miljöer. Principerna för universell utformning användes som ett ramverk för att diskutera och visa hur alternativ och kompletterande kommunikation främjar och ger stöd för personcentrerad kommunikation inom barnsjukvård.