Tio miljoner till studie om återskapande av bröst
Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst uppbyggda av kroppsegen vävnad.
Kort före jul meddelade Cancerfonden att de gör en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och tio forskningsprojekt får nu bidrag och Emma Hanssons projekt är en av dessa.
När Emma Hansson läste beslutet var inte säker på att hon såg rätt.
– Min första reaktion var att jag var tvungen att dubbelkolla att det verkligen stod ”beviljat 10 miljoner”. Det var för bra för att vara sant! Det här stora anslaget är en fantastisk möjlighet att göra en studie som verkligen skulle kunna göra skillnad för patienterna, för riktlinjer och den behandling som erbjuds vid återskapande av bröst efter cancer, säger Emma Hansson, som är överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Det är verkligen en fantastisk möjlighet både för patienterna och för oss som jobbar med detta
Anslagsperioden är på fyra år.
– Förhoppningsvis kommer vår studie att leda till en vård med mer individanpassad behandling och större valmöjligheter för patienterna. Mig veterligen har det aldrig förr delats ut något så här stort anslag för att undersöka frågeställningar relaterade till bröstrekonstruktion.
Vad är det mer specifikt som ni ska forska på?
Projektets övergripande målsättning är att jämföra kroppsegen och implantatbaserad bröstrekonstruktion hos patienter som inte fått strålbehandling. Metoderna kommer jämföras med avseende på patientnöjdhet, påverkan på livskvalitet och i ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Kan vara mer kostnadseffektivt
Vad hoppas du att denna jämförelse kan visa?
– Idag erbjuds kroppsegen bröstrekonstruktion i stort sett bara till patienter som har fått strålbehandling, då det är de som har störst behov av denna mer resurskrävande metod. Vår hypotes är att kroppsegen rekonstruktion skulle kunna vara en mer kostnadsdseffektiv metod ur ett samhällsperspektiv, säger Emma Hansson och fortsätter:
– Även om en kroppsegen rekonstruktion kräver mer vårdresurser när den görs så kanske den ger ett mer hållbart resultat. Denna metod skulle kunna kräva färre senare vårdinsatser, som exempelvis nya operationer med medföljande sjukskrivningar och produktionsbortfall, än vad en implantatbaserad rekonstruktion gör.
Valfrihet en stor vinst
Vid sidan av att få mer kunskap om vilka resurser som krävs på lång sikt för olika rekonstruktionsmetoder ser Emma Hansson en annan viktig sak som forskningsprojektet kan ge:
– Den stora vinsten med studien skulle kunna vara att fler patienter får tillgång till olika typer av bröstrekonstruktion och därmed en större valmöjlighet.
Text: Jakob Lundberg