Utvecklar helt ny behandling för hjärtsvikt
Bakterier i tarmen kan bilda ett ämne som tycks bidra till att hjärta, lever och andra organ blir stelare, vilket kan öka risken för hjärtsvikt och leversjukdom. Professor Fredrik Bäckhed har just fått ett mångmiljonanslag från EU för att utveckla upptäckten mot en behandling som hindrar bakterierna från att utsöndra den skadliga molekylen.
Anslaget från EU ger Fredrik Bäckhed 2,5 miljoner euro under fem år, alltså drygt 28 miljoner svenska kronor. Under de kommande åren ska han tillsammans med sina kollegor vidareutveckla tidigare fynd som gruppen gjort, mot en helt ny behandlingsstrategi inriktad mot att påverka tarmmikrobiotan.
– Det är ett helt nytt koncept att söka efter sätt att behandla tarmmikrobiotan istället för att använda läkemedel som påverkar kroppens celler, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Behandlar bakterierna
Det EU-finansierade forskningsspåret grundar sig på fynd som Fredrik Bäckheds grupp publicerade i tidskriften Cell för fem år sedan. De visade då att tarmbakteriers omsättning av aminosyran histidin är förändrad vid diabetes typ 2, vilket leder till att bakterierna producerar imidasolpropionat.
I sin fortsatta forskning om denna molekyl har gruppen kunnat koppla den till fibros, alltså förstelning av olika vävnader i kroppen, i detta fall särskilt i hjärta och lever. Gruppen har genomfört ett flertal småskaliga studier som stärkt bilden att molekylen kan kopplas till hjärtsvikt hos människa, men resultaten behöver under de kommande åren upprepas i fler studier.
– Sannolikt har vi störst chans att konceptet fungerar för personer som är på väg att utveckla hjärtsvikt, men vi hoppas att behandlingen också ska kunna fungera för personer som redan har hjärtsvikt. Det skulle då bli en välbehövlig behandling för hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga där det idag inte finns någon evidensbaserad behandling, säger Fredrik Bäckhed.
Behandlingen blir också högst relevant för leversjukdomen non-alcoholic steatohepatitis (NASH), som idag saknar etablerad behandling.
Den behandling som forskargruppen tar sikte mot är alltså något annat än antibiotika, probiotika eller vanliga läkemedel som påverkar kroppens celler. Här kommer den verksamma substansen istället riktas in mot att påverka bakterier i tarmen genom att blockera enzymet som producerar imidasolpropionat.
Konstgjord tarm i laboratoriet
Tarmmikrobiomet hos en människa består av cirka ett kilo bakterier. Dess samspel med sin värd påverkar hälsan hos människan i så hög grad att mikrobiomet allt mer betraktas som ett eget endokrint organ. Under senare år har forskning visat att rubbningar i mikrobiomet kan bidra till ett antal sjukdomar hos människor, inklusive hjärt-kärlsjukdom.
– Vi måste också studera hur tarmmikrobiotan i sin helhet påverkas av den nya behandlingen, så att vi inte slår ut mekanismer som upprätthåller en god miljö för bakterier i tarmen. Då behandlar vi tarmbakterier i bioreaktorer, som är en slags konstgjord tarm i vårt laboratorium, säger Fredrik Bäckhed.
Med sig in i projektet har han ett mycket bra forskarteam, med bred och hög kompetens. Experter inom mikrobiologi och biokemi kommer studera hur enzymet fungerar, fysiologer undersöker hur molekylen påverkar utvecklingen av fibros, och biokemister med kunskaper inom strukturbiologi och läkemedelskemi tar fram molekyler som kan testas för att förhindra enzymets funktion. Forskargruppen samarbetar dessutom med andra forskare inom Sverige, men också i andra länder, till exempel Nederländerna, Tyskland och USA.
Utöver Fredrik Bäckhed får ytterligare en forskare ERC Advanced Grant 2022. Det är Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan, som forskar om hur kriminella cykler kan brytas.
Forskning om hur brottscykler kan brytas får prestigefyllt anslag