Värdefulla utbildningsinsatser för barnmorskor i Rwanda
Rwanda tar ett stort och viktigt steg för framtidens barnmorskeutbildning. Med stöd från forskare från bland annat Göteborgs universitet har landet på rekordtid uppdaterat sina läroplaner för att möta både internationella standarder och lokala behov. Resultatet är en utbildning som stärker barnmorskornas roll och förbättrar hälsan för kvinnor och barn – en modell som förhoppningsvis kan inspirera andra länder.
– Rwanda har verkligen visat vägen för hur nationellt ledarskap kan förändra hälso- och sjukvårdsutbildning, säger Malin Bogren, barnmorska och docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet. Landet har nyligen uppdaterat sina barnmorskeutbildningar på diplom-, kandidat- och masternivå till att följa internationella standarder från den internationella barnmorskefederationen. Resultatet är en kompetensbaserad läroplan som inte bara anpassar sig till globala krav utan också tar hänsyn till Rwandas unika kulturella kontext.
Barnmorskans viktiga roll på landsbygden
För barnmorskor i Rwanda är självständigt arbete en del av vardagen, särskilt på landsbygden där avstånden till sjukhus är stora och resurser begränsade. När en gravid kvinna kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus är det barnmorskans uppgift att snabbt bedöma hennes hälsotillstånd. Det kan innebära att identifiera tecken på komplikationer som till exempel högt blodtryck, blödningar eller andra riskfaktorer som kan kräva mer avancerad vård berättar Malin Bogren. För att kunna ge bästa möjliga vård behöver barnmorskorna känna sig trygga i sin kunskap och snabbt kunna fatta rätt beslut om när en kvinna behöver remitteras till en högre vårdnivå. –Denna kompetens är helt avgörande för att rädda liv i områden där tillgången till specialistvård är begränsad, och den behövde vi fokusera på förklarar hon.
Under de senaste två decennierna har Rwanda minskat mödradödligheten med över 80%, från ca 1100 till 200 dödsfall per 100 000 födslar. Trots denna framgång har utvecklingen avtagit de senaste åren, vilket gör utbildning av barnmorskor till en av landets mest akuta prioriteringar. För att möta detta lanserade regeringen 2024 ett ambitiöst initiativ för att standardisera utbildningarna med stöd från bland annat FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Göteborgs universitet.
Svenska forskare stödjer förändringsarbetet
Malin Bogren är en central aktör i projektet.
– Min roll har varit att vägleda arbetet med att utforma utbildnings- och kursplaner som är anpassade till Rwandas behov. Det har handlat om att hitta en balans mellan de internationella standarderna för barnmorskors kompetens och landets egna förutsättningar berättar Malin.
Kompetens inom ultraljud räddar liv
–En av utmaningarna vi haft har varit kompetens inom ultraljud. I Rwanda behöver barnmorskor kunna använda ultraljud för att ta reda på exempelvis beräknat förlossningsdatum, fosterläge och fostrets livsduglighet. Detta är en viktig färdighet för att säkerställa trygg och säker vård, särskilt i resurssvaga miljöer där läkare kanske inte alltid är tillgängliga. Men för att kunna utföra ultraljud på ett säkert och korrekt sätt krävs omfattande utbildning och praktisk träning, egentligen mer än vad som ryms inom den redan fullspäckade kursplanen säger Malin Bogren.
Det finns förstås också kulturella aspekter på förlossning. I Rwanda är det exempelvis ovanligt att den blivande pappan är närvarande i förlossningsrummet berättar Malin. I stället är det ofta en kvinnlig släkting, kanske modern eller en syster, som fungerar som huvudsakligt stöd. Detta skapar en dynamik där pappan ofta väntar utanför förlossningsrummet vilket ju skiljer sig från många västerländska kontexter där partnern förväntas vara aktivt delaktig under förlossningen. Barnmorskorna behöver då anpassa bemötande och kommunikation för att både stärka släktingens roll som stödperson och samtidigt involvera pappan på andra sätt, exempelvis genom samtal efter förlossningen.
Nationellt ägarskap – nyckeln till framgång
Något som verkligen sticker ut i Rwandas arbete är det nationella ägarskapet tycker Malin Bogren.
– Hela processen har drivits av landets egna myndigheter, universitet och yrkesorganisationer. Vi kunde garantera en modell där utbildningarna var anpassade till landets behov och skapade därigenom legitimitet och engagemang bland lärosäten och utbildare, säger hon.
Hon beskriver också hur givande det har varit att följa regeringens starka vilja att satsa på barnmorskeyrket.
– Att få vara en del av en sådan positiv förändringsprocess där barnmorskor får det stöd och den status de förtjänar har varit oerhört inspirerande, säger Malin Bogren.
En förebild för andra länder
Rwandas metod att integrera internationella standarder med nationella prioriteringar kan förhoppningsvis inspirera andra låg- och medelinkomstländer.
– Med starka samarbeten, kulturell anpassning och fokus på kvalitet visar Rwanda hur nationellt drivna initiativ kan leda till hållbara förändringar, säger Malin Bogren.
Nästa steg är att stärka lärarnas kapacitet att undervisa enligt de nya kursplanerna.
– Vi kommer att fokusera på vilket stöd lärarna behöver för att kunna undervisa enligt de nya kursplanerna. Resultaten av detta arbete kommer att användas för att skapa en plan för lärarnas kompetensutveckling. Vi har en väldigt bra början men det finns fortfarande områden att utveckla avslutar Malin.
